Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser.
Tyroler säcken; Huå bruk; Fjällhyddan vid Sjabatjakkjaur; Höjdmätning med aneroid-barometer; Några ord om hoteller; Brunns- och badorter samt sanatorier; Resor med kombinerade biljetter; Offentliggörande af turlistor; Pristäflan för uppsatser; Pristäflan för fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om hoteller. I »Vester Norrlands Allehanda»
af den 4 Juli 1892 läses under ofvanstående rubrik följande
synnerligen beaktansvärda uttalande:
Hotellväsendet hör till de saker, i hvilka Sverige kommit
något efter sin tid, men då, enligt ordspråket, »intet ondt
finnes, som icke har något godt med sig», så bör nu det onda,
nämligen senfärdigheten, medföra det goda, att vi på en gång
tillägna oss hotellväsendet i den rika utveckling, som detsamma
nu nått i utlandet. I Stockholm och några andra städer är en
god början gjord, men i mängden af våra land sorts* städer är
total brist ej allenast på hotell, utan till och med på en
hygglig gästgifvaregård. Orsaken är att söka dels i ett planlöst
sammanblandande af danslokaler, källaresalar och krogrörelser med
logi för resande, dels i de allmänna obekvämligheter och
obehag, hvilka, i följd af byggnadernas såväl misslyckade plan
som dåliga utförande och underhåll, äro så framstående och
frånstötande.
De utmärkande dragen af dessa våra svenska hotell äro:
ruskiga ingångar, halsbrytande trappor, brist på anvisningar och
ringklockor samt alldeles bakvända anordningar med afseende
på gårdar och uthus. Mången gång är allt detta händelsen,
Oaktadt s. k. träslott blifvit uppförda och ett kapital bortslösadt,
för hvilket man kunnat få ett bra hotell, om man n. b. aktat
nödigt att slösa ännu några hundra kronor på en sakkunnig
fackman.
Lika dåligt är förhållandet med gästgifvaregårdarnes
byggnader å landet. Äfven härutinnan behöfves en reform, ty de
kunna och böra, åtminstone där de icke äro ambulatoriska,
blifva hvar och en ett litet hotell för sig.
Många, hvilka hysa den åsikt, att i det svenska lynnet
ligger ett drag af omeddelsamhet och sturskhet, som gör det
omöjligt att få dugliga värdar och betjäning för hoteller, vilja däri
söka orsaken till den mångåriga försummelse, som varit rådande
äfven i Sveriges större städer i fråga om hotell. Vi åter tro,
att om ändamålsenligare byggnader, större och mindre, mera
allmänt uppfördes, det ibland nära 5 millioner människor skall
finnas en riklig tillgång på mycket passande hotellpersonal,
hvars inöfvande uti tjänstvillighet, höflighet, påpasslighet m. m.
icke minst skulle bidraga till en allmännare humanisering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
