Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några svenska fjälltyper af Fredr. Svenonius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af detta slags fjäll finnas talrika representanter inom vårt
Jotunheim; man tycker sig verkligen se jätteynglets skyhöga
öfverdåd och bärsärkaraseri symboliserad t i sten! I geologiskt
afseende äro de lika intressanta som svårtillgängliga. Berg*
granden är mäst hornblendeskiffrar och gabbroarter. Att äfven
bär hopskjutningar, åstadkomna af det oemotståndliga
tangential-trycket hos jordskorpan, spela en stor roll, finner man snart,
men de äro så oerhördt våldsamma, skenbart regellösa, att man
har svårt att utfinna några bestämda riktningar för trycket och
massornas upptornande. Dessutom synes det sannolikt, att dessa
toppar och kammar aldrig i sitt lif riktigt genomgått den hårda
skola, som tyglat de flesta andra berg i vårt land, nämligen
inlandsisens. Det är troligt, att då allt annat var begrafvet
ander dess mäktiga täcke, sådana toppar höjde sig liksom de
grönländska nunatalcHerna öfver isöknen. Men synnerligt högt
öfver isen nådde de ej, ty sänkorna och pbottnarne» mellan
dem och i deras branter äro mer än andra fjäll egnade att
samla de snömassor, som snart om bildas till jökelis och
tvifvels-utan på mycket nära håll sammanhängde med det allmänna
istäcket. De äro ännu i dag eftersökta utgångspunkter för
storartade jöklar af olika slag, och ännu i dag arbeta dessa med
okuflig kraft på bergmassomas nedbrytande, understödda som
vanligt af frostvittringen. Småningom blifva ock jättarne
be-segrade. Därom vittna de millioner hästlass af stenar, som
jöklarne släpa med sig såsom byte och som de sedan i finare
form öfverlämna åt bäckar och floder att forsla vidare och
att slutligen lägga i säkrare förvar såsom deltabildningar uti
sjöarne.
Ehuru en Qällhydda i dessa trakter ej har betydelse för
den allmänna trafiken, såsom turistföreningens öfriga hyddor,
borde dock en sådan — eller ock några goda jordkåtar —
uppföras här någonstädes. De tusende vedermödor och faror,
som man hittills fått underkasta sig här, äro ej egnade att
påskynda den intressanta traktens utforskande — särskildt
numera, då allt för stora försakelser, kanske med rätta, så
ängsligt undvikas. För öfrigt är just fjälltopparnes geologi ett
svårt och föga studeradt ämne, till hvars belysning
ungdomliga, med vighet, hälsa och styrka utrustade turister skulle
kunna lämna värdefulla bidrag. Här är mycket att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
