Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Turistfärd Siljan—Städjan—Hede—Storsjön af Anna-Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Turistfärd Siljan—Städjan—Hede—Storsjön.
Det var med en viss ängslan och bäfvan man vid
uppvaknandet på »midsommaraftonsmorgonen» såg på klockan. Ve
oss, om den varit mycket öfver tiden I Man blef lugn och glad,
att hon endast visade på 5, och att solen log så huldt. Snart
stodo vi därute, iförda turistdräkt å la munk, ränsel på rygg
och staf i hand, och bjödo farväl. »Vi» äro två kusiner med
det gemensamma namnet »Anna Stina». Med raska steg bär
det öfver bergen hän mot Falun. Tåget därifrån går kl. 7,30,
och vägens längd äro vi ej säkra om. På höjden af backarna
måste vi dock stanna och se osö om öfver den leende
Dalabygden med bergen förtonande i lätt solrök. »Sommar i skog
och sommar på äng, sommar i själ och hjärta». Ränseln
kännes nog tung i början, men sinnet är desto lättare. Snart se
vi Falun framför oss och anlända till stationen i god tid för
tåget Falun—Insjön. För första och sista gången under färden,
rönte vi nu det ödet att bli bortmotade. För att slippa sitta
inpackade som sillar, brukar nämligen Anna-Stina undvika
damkupéerna och åka i »rökning förbjuden», där det vanligen
är godt om rum. Så ock nu. I en kupé med endast 2
manfolk ville vi in, men de stängde dörren till hälften, förklarande,
att det nog fans plats i damkupéen. Vi läto emellertid ej
skrämma oss, men erforo till all lycka, att Insjötåget stod
längre bort. Där blefvo vi välvilligare bemötta. — I Borlänge
tågombyte. Nu blefvo vi inträngda i ett blandadt sällskap,
mödrar med späda barn, turister med ränslar och resehandböcker,
en kolportör, utdelande bibelspråk, en skräddare (på
golfvet med benen i kors), utdelande kärvänliga blickar till
allt af kvinnokön och förnämligast till en vacker Gagnefkulla,
samt en frodig landthandlare, som skämtade med allt och alla
och mest med Anna-Stina. Att vägen är vacker, det vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1894/0065.html
