Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Turistfärd Siljan—Städjan—Hede—Storsjön af Anna-Stina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bakom oss, det af rullande hjul. Det befanns vara en liten
kärra, fullpackad med en massa horn, hudar och byttor, samt
körd af en äkta finngubbe. Någon plats å kärran var ej att
tänka på. En ung, mörk pojke kom ridande på en hvit häst
strax därefter. Gubben på kärran och pojken på hästen »gjorde
sig» så bra i skymningen, att vi tröstade oss öfver våra svikna
illasioner vis å vis åkning.
Ändtligen, vid elfvatiden voro vi i Säma. — På kartan
låg gästgifvaregården till höger om vägen, hvarför vi hade
uppmärksamheten riktad ditåt och hade nog hållit på att gå och
gå på våra stela ben, om ej ynglingen på hvita hästen
kommit till räddning och visat oss åt vänster, där på en skylt det
stod att läsa de ljufveliga orden »Särna Hjästgifveri». Det
stället var bättre än stafningen anger.
Säma är en ort, där det är godt att vara. Den härligaste
natur och de mest välvilliga angenäma människor. Vi råkade
verkligen den omtalade fröken B. och fingo med henne och
andra sällskap upp på Städjan. Vi sågo därifrån den grannaste
soluppgång.
Naturligtvis skulle vi också till Njupeskär, Vägen dit
var vild och ödslig, fallet gripande stort. (Turister böra taga
noga reda på vägen från Mörkrets gård till fallet, ty vägvisaren
är rätt svår att upptäcka. Vi, som många andra, gingo här
vilse ett stycke.)
Från Njupeskär togo vi vägen till Idre. Rodd från Hedens
by (där vi öfvernattat) till Älfros, därifrån en half mils marsch
och så åter rodd ända fram.
Förut hade vi skrifvit till herr Paulsrud (Turistföreningens
ombud i Idre) och bedt honom skaffa oss vägvisare till Hede.
Vi hade i denna tidskrift läst en beskrifning på färden Idre—
Hede, och äro vi den turist, som sålunda gaf oss uppslaget
till denna vår vandring, varmt tacksamma. Vi kunde ej få
samme förare, som han hade, utan i stället Drängs Olle
Olleson från Idre, och det bästa är godt nog. Han var den
personifierade välviljan. Redan samma kväll ämnade vi göra
uppbrott; det var väl varmt att vandra på dagen nu.
Efter att hafva hvilat oss grundligt, duschat i den bästa
af duscher samt besökt Idres motsträfviga skomakare, satte vi
oss i gång kl. 10 e. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
