- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1894 /
74

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Piteå till Bodö af Odal Ottelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Arjepluog hade vi för afsikt att göra en afstickare
till den för sina storslagna stränder berömda Tjäggelvas.
Tyvärr bröt en häftig storm lös och hindrade oss att komma
fram ända till Wästerfjäll, nybygget vid sjöns öfre spets. Föret
rodde vi på Hornafvan omkr. I1/2 mil till Rebakudden,
hvari-från vi fingo till förare Isak Karlsson, hvilken jag hos dem,
som möjligen komma att färdas i dessa trakter, vill förorda
såsom en duktig lots och treflig följeslagare. Från Rebakudden
har man 1 mils gångstig till Märsa, och därifrån kan man ro
ända fram till Löfnäs, ett vackert beläget nybygge på en i sjön
Rappen utskjutande ås.

På eftermiddagen kommo vi fram till Löfnäs, där vi fingo
ett godt nattlogi. Det var vår mening att följande dag hinna
till Wästerfjäll, men när vi på morgonen vaknade, hven blåsten
kring knutarna som i full storm. Vi togo för alldeles gifvet,
att vi i ett sådant väder ej kunde gifva oss ut på Rappen,
men när vår fryntliga värdinna kom in med kaffe och våffior,
bragte hon äfven det glädjande budskapet, att vi nog kunde
fara, om vi blott hölle oss nära under land. Med två roddare
anträdde vi färden. Det blef att krypa så nära stranden som
möjligt, men i alla fall var det ibland icke mer än nätt och
jämnt, att vi kommo ur fläcken. Emot elfvatiden blef stormen
oss för svår, och vi beslöto oss för att stiga i land och aflägga
ett besök i en lappkåta, som låg invid sjön. Det var en härlig
sak att få tak öfver hufvudet. Där låg man i allsköns ro
utsträckt på en renhud, under det att stormilarna hveno utanför
och regnet smattrade mot väggarna. Snart sprakade en munter
stockeld, och kaffepannan gjordes i ordning. Och i konsten
att koka kaffe äro lappskorna sina systrar svenskorna
öfver-lägsna. Men så är kaffe också lappens halfva föda. Som det
emellertid inte för oss spelade samma viktiga roll, öppnade vi
snart nog vår matsäck. Hvad som tycktes mycket roa vårt
värdfolk, var att smaka på vårt cacao, »utrikes kaffe», såsom
de kallade drycken, och än mer lustigt föreföll det dem, när
vi öppnade en konservburk, som innehöll — renstek. Helt
skämtsamt yttrade husbonden, att renköttet, sedan det varit
ner till kusten, kom tillbaka till Lappland igen, men bara
hade blifvit dyrare och sämre. Och däri hade han nog rätt.
När det led mot kvällsidan, lugnade det af något, och vi be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1894/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free