Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsväg genom skog, kommer upp till Tåsjö, den öfversta
socknen i Ångermanland, befinner man sig på en plats, där ett
sydligare växtlif tyckes råda, och där naturen i sanning är
härlig. Denna ort är väl bekant för botanister och geologer; den
är också i och för sig väl värd att, trots sin aflägsenhet från
lättare kommunikationsled, besökas af turister. Men den måste
såsom fjälltrakter i allmänhet besökas i högsommarfägring, om
den skall slå an. I all synnerhet är det Tåsjöberget ofvanför
kyrkbyn, som jämte den vackra sjön ger trakten dess skönhet.
Vid och stor öppnar sig utsikten öfver den sistnämnda, då man
kommer ut från tallmoarne, där landsvägen från Backe öfver
Hoting går fram, och ser framför sig längs sjön under berget
den långa, odlade bygden. Inga prydliga boningshus tjusa ögat,
ty bygden är i det hela taget fattig; men det hela ger intryck
af trefnad. Detta intryck får man dock helst, då man i båt
från sjön öfverskådar den omkring en mil långa kyrkbyn.
Denna ligger, såsom antydt, på sluttningen af berget, hvilket
såsom en skyddande jättemur i rask stigning höjer sig
däröfver med löf- och barrskogsklädda afsatser till en höjd af
657 m. öfver hafvet och 380 m. öfver den under liggande sjön.
Från högsta delen af berget, uppför hvilket god fäbodeväg
leder, har man den första utsikten från detta håll inåt de
snöhöljda högfjällen. Ett 23 m. högt utsiktstorn, som dock nu
är något förfallet, är där uppfördt, och därifrån ser man vid
horisonten i nordväst och väster de snöskimrande topparne af
flera fjäll. Här och där genomskäres berget af djupa dalgångar.
I somliga af dem råder den yppigaste växtlighet af blandad
alpin och subalpin karakter, hvaribland ej så få botaniska
rariteter äro att finna. Vi anteckna endast Botrychium virginianum,
Thalicirum alpinum, Ranunculus lapponicus,
Petasites frígida, Calamagrostis calybéa. Mossor och lafvar lära
vara både rikt och rart företrädda. I prästgården finnes en
handskrifven, ehuru ofullständig, förteckning på växtrariteternas
fyndorter, hvilken gärna tillhandahålles den besökande
främlingen. I andra dalgångar, där den rådande bergarten,
alunskiffern, träder öppet i dagen, har man tillfälle att se
gulskimrande ådror af svafvelkis, hvilka troligen utgöra den enda
reella grunden till de sägner och förmodanden om metallers,
ja ädla metallers förekomst i berget, hvilka sedan gammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
