Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gellivara var ämnad att dragas här förbi. Genom förmedling
af slassar vid Edefors skulle detta blifva ångbåtens ändstation
och utgångspunkten för den tillämnade järnvägen. En ganska
vidlyftig planering bär, jämte namnet, vittne om den nu så
obemärkta platsens forna, stolta framtidsdrömmar.
Från Station har man att gå V2 mil till Afvaudden, där
älfven åter blir farbar med båt, öcb där botanisten finner den
sällsynta Thalictrum rariflorum. Under denna vandring har
man tillfälle att bese den storartade Porsiforsen samt Stora och
Lilla Luleälfs föreningspunkt. Det särdeles pittoreskt belägna
Norrvik skall helt säkert också tilldraga sig turistens
uppmärksamhet.
. Med Stora Luleälfs, eller, såsom hon alltid i dagligt tal
benämnes, Norrälfvens början vidtager en odlad och, efter
ortenp förhållanden, tätt befolkad bygd. Under en sträcka af
icke mer, än 1 mil ser man två byar, 7 enstaka bondgårdar
och en mängd mindre kojor, i hvilka löst folk slagit sig ned
Något sådant skulle man knappast vänta vid polcirkeln.
Något mer än lU mil ofvanför Suoksjokk, där Norrälfvens
storbonde och förnämste renägare bor, vidtager Kuoukaforsen,
som endast vid högt vattenstånd förtjänar benämningen fors,
och som ingen tid af året lägger «något oöfverstigligt hinder i
vägen för trafiken. Äfven då älfven är som högst, kunna ett
par man, om än med någon ansträngning, staka båten uppfor
forsen, och har man icke företagit sin turistfärd blott och bart
med föresats att »taga vackra tider», så bör ju icke heller denna
omväxling i resan alldeles sakna sitt behag. Det kan ju vara
nöjsamt, nog att på detta sätt, med laxen till föredöme, bana
sig väg genom mäktiga naturhinder.
Sedan man nu ytterligare rott öfver ett ungefär V* mil
långt sel, hvarunder man passerat en människoboning, sätter
man i land vid ett litet ställe, som heter Kalakmela, beläget
alldeles vid randen af den höga och nästan lodrätt stupande
strandvallen. Här säger man farväl åt båten och
kommunikationerna. Till Ligga har man härifrån vid pass 3l’u mil att
gå. Den mödosammaste delen af denna långa, väg är dock
tvivelsutan den oerhördt branta stranden från båten upp till
Kalakmelastugan. Sedan går vägsn, eller rättare stigen, till
större delen öfver jämna hedar, och som man följer älfvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
