Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stjälpt båt. Vägen gick härifrån först genom tät och vacker
granskog, sedan, alltjämt stigande, genom björkregionen, sist
blef det alldeles kalt ; vi voro då uppe på sluttningen af
Fjätter-vålen. Redan här var utsikten storartad, men mera väntade vi
på Städjan, som tycktes alltjämt vika undan för oss. Förut
hade nämligen för vår blick Fjättervålen och Städjan smält
tillhopa till ett, och målet därför synts så nära. Men väl uppe
på Fjättervålen, måste vi ånyo utför i en djup dal, som öppnade
sig framför oss, Foskdalen, genom fluten af den obetydliga
Fosk-älfven, som passerades. Vid skogsbrynet under Städjana fot
sutto vi af, den återstående åttondedels milen upp till toppen
tillryggalade vi till fots. Det var en mödosam vandring i det
gassande soibaddet, tidt och ofta måste jag lägga mig raklång
på sluttningen för att hämta andan. Vår vägvisare visste ock
berätta, att många, som kommit långväga ifrån i akt och
mening att bestiga Städjan, nödgats afstå från försöket. Kom så
härtill, att vi, som anländt nordost ifrån, hade att bestiga den
brantare sidan. Nedifrån sedt, såg det hårdt när ogörligt ut
att komma upp, så tvärbrant föreföll stigningen, särskildt tycktes
de sönderbrutna klippblocken i öfversta krönet nästan
öfver-hängande. Ehuru nästan fruktande att, uppkommen, få svindel,
förlora fotfästet och störta ned, beslöt jag dock, för att slippa
skämmas för ledsvennen, att göra ett försök, så långt det gick.
Det gick dock. ömsom krypande på händer och fötter, ömsom
gående, arbetade vi oss upp på platån.
Som vi, tanklöst nog, ej försett oss med kikare, blef
utbytet af Städjebestigningen mindre än det kunnat bli. Med
beväpnadt öga lär man kunna se Särna, Idre, Älfdalens och
Mora kyrkor (den sistnämnda synes dock tvifvelaktigt), men^nu
fingo vi nöja oss med de två förstnämnda, och äfven af dem
var det egentligen blott Idre vi något tydligare kunde skönja.
Dock var besöket visst icke förgäfves. Under våra fötter i öster,
därifrån vi kommo, Foskdalen med älf, skog, fäbodvallar och
betande boskap, hvilken från denna höjd tog sig helt pygmeisk
ut. Bortom Foskdalen möttes ögat af Fjättervålens klippvägg,
hvaröfver vår väg gått; ännu längre i öster lyfta Uckuvålama,
Sömlinghogna, Sonfjället m. fl. bergresar i Lillherrdal och
Lin-sell sina hjässor mot ’skyn. I norr, en fjärdingsväg aflägsen,
upptornar sig Nipan, Städjans tvillingssyster, väldigare än hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
