- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1894 /
217

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvad som finnes, han ångrar dock icke ett besök i denna undan*
gömda trakt.

Själfva staden är täck med sina små stugor omgifna af
trädgårdstäppor, med de litet hvarstans uppstigande lummiga
traden, med de båda vackra parkerna, den ena vid
ångbåts-bryggan och den andra kring badinrättningen, med de smala,
men jämna gatorna. På landsidan kringslutes den af skog,
och åt sjösidan locka de små buskbeväxta skären ute i fjärden
samt Söderöns skogklädda höjder på andra sidan. Men detta
är allt. Inga märkvärdigheter finnas där att skåda. Kyrkan
är nog gammal, men ovanligt ful, rådhuset är ett gammalt
trähus med ett besynnerligt torn, de enskilda byggnaderna
enkla och låga trähus utan några framstående egenskaper.

Men uti östhammars omgifningar finnes mycket att taga
vara på, mycket, som de resande alltför litet beaktat, ja, som
icke ens stadens egna invånare tillräckligt uppmärksammat.
Jag menar nu särskildt östhammars skärgård. Denna, som
stänger inloppet till östhammarsfjärden, är insluten emellan
den s. k. Söderön i norr och Hargslandet med Fagerön i
sydväst samt består af de större öarna Länsö, Tvärnö, Värlingsö,
Raggarö och Slätö jämte en otalig massa små holmar och skär.
Till följd af den från norr skyddade belägenheten förekommer
där, vid sidan af skärgårdsnaturen, en yppig växtlighet med
ekar, askar och allehanda andra löfträd samt en synnerligen
rik blomstermatta å ängs- och betesmarkerna. Mellan öarna
och holmarna slingra sig långa, smala sund, hvars stränder
smyckas med en ända ned till vattnet gående vegetation af
barr* och löfträd med inblandade pittoreska klippartier. Här
och där tittar en välbyggd bondgård eller en liten täck
fiskarstuga fram.

Främst i afseende å naturskönheter står kanske Fagerön,
en i fordna tider kringfluten halfö mellan segelleden och den
från Hargs hamn långt inskjutande Sandickafjärden. Från
segelleden tyckes den bestå af nästan uteslutande barrskog och
företer ingenting särskildt, som just kan fästa den resandes
uppmärksamhet. Men tränger man blott helt litet in uti den, så
öfverraskas man af de härliga vyer, som snart sagdt vid hvarje
steg öppna sig för blicken, smala dalgångar, klippor, mot
stranden sluttande ängsmarker, alltsammans prydt af den yppigaste

Sv. Turistföreningens årsskrift 4894. 10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1894/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free