- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1894 /
252

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Långbanshyttan.



                 Bröderna Ericssons fädernehem.

Tvenne mil nordost om Filipstad i Fernebo socken af
Karlstads län och Filipstads bergslag ligger (220 m öfver
hafvet) Långbanshyttan, berömdt sedan ålder för ypperlig
järnmalm och rikedom på mineral.

Namnet kan spåras ända tillbaka till tiden före
kristendomens inträde, ty — för så vidt man kan sätta obetingad
tillit till en uppgift därom i Erik Fernows »Beskrifning öfwer
Wärmeland» (tryckt i Göteborg 1773) — har under
»Hednatidehwarfwet efter Olof Trätälja en järngrufwa vid fiendtlige
infall blifwet igenkastad på östra sidan Långban».

I början af 1300-talet skola ock enligt samma källa
»Långbans grufwor waret upfundne och brukade». I en not
till detta meddelande påpekar emellertid författaren, att man
icke bör göra sig något högt begrepp om bergsbrukets
allmänna tillstånd på denna tid — något som ock med all
önskvärd klarhet framgår af den »uppmuntran» som
»Kyrko-Herren Svend Johannis i Godegård» (1340) riktade till
bergsmännen i landet, af lydelse: »Læggin af idro storo drycko,
Och byggin fast op edra rotna hyttor.» —

Om förhållandena vid Långbans grufvefält under »Påfwiske
tidehwarfwet efter Digerdöden» säges vidare i ofvan nämda
»Beskrifning»: »Wid Långbans grufwor hade Gåsebornshytta
lättast att taga Malm; kan dock hända, att någon liten
Osmundshytta waret anlagd inwid Grufwan». Om dessa Osmundshyttor,
hvilka voro synnerligen primitiva inrättningar, bestående
af en krans grofva stenar, hvari malmen smältes under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1894/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free