Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lik det finaste gjutstål» [Adelsköld]) likväl fortfarande betinga
det högsta pris, som betalas för någon svensk järnmalm.
Långbans gruffält är vidare märkligt därför, att det »har
ansetts vara den, så vidt kändt är, på olika mineral rikaste
plats på jorden». (Sign. Th. N—m. Nord. Familjebok.)
Utom vanliga malmarter träffas där nämligen icke mindre
än ett 40-tal olika mineral, hvaraf »en del specifika för Långban».
I tekniskt afseende äro de flesta värdelösa. Vacker jaspis
brytes dock, och braunit och hausmannit utgöra de värdefulla,
på senare tider tillgodogjorda manganmalmerna. —
Efter denna redogörelse för Långbans historiska och
ekonomiska utveckling, återstår det att gifva läsaren en liten
föreställning om »huru där ser ut». Vi tillåta oss att därvid
använda tvenne källor. I Thomés Geografiskt-statistiska lexikon
heter det: »Stället är omgifvet af en utmärkt skön nordisk
natur. Barrskogsklädda höjder begränsa taflan, och nedemot
de talrika vattendragen prydas stränderna af löfskogar, ifrån
hvilka enkla, men snygga bostäder framträda, vitnande om
talrik befolkning. I sjöarne förekomma små täcka öar (Limön,
Malmön, m. fl. i sjön Långban, vid hvars norra strand stället
ligger), och alltsammans är hvarken sammanträngdt eller
småaktigt eller så vidlyftigt, att ej ögat kan fatta det. Det är en
äkta värmländsk natur, i hvilken bergsmansyrket med jämna
pulsslag gjuter lif och rörlighet».
Och i den minnesteckning, som majoren C. Adelsköld i
egenskap af K. Vetenskapsakademiens Præses den 4 April
1893 höll öfver John Ericsson, fälles följande vackra,
kompletterande uttalande: »Fernebo häräd — — — är, om också
icke ett af de mera betydande, så likväl ett af de täckaste och
friskaste i vårt land. En mängd små sjöar såsom Lungen, den
mångbesjungna Daglösen, Yngen, Saxen, Långban, sammanbundna
af forsande elfvar, ligga här spridda bland berg och
skogklädda kullar, och i det kristallklara vattnet spegla sig
de mörka tallarne och granarne och de ljusgröna björkarne.
Jordmånen är karg och mager, men innandömet därunder så
mycket värdefullare — — —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
