Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
(men Gardeluobbal 8), Kieddiape 22 (kieddi, men ape), li vilka alltså
borde skrifvas med e.
5. Framför k, p, t inuti en ofantlig mängd af lapska ord
köres i lapskan ett å-ljud, hvilket i allmänhet ej brukar
betecknas. Det heter alltså ahkka, joihko etc., ehuru det skrifves
akka, jokk). I några ortnamn har emellertid h satts ut — alltså
mot konsekvensens fordringar — så i: Slihtajokk 12, Rihtaluokte,
Rihtanjarka, Rihtasuolo 20, Rihtavare 21.
6. I skrifningen af de lapska ortnamnen råder stor
förvirring angående betecknandet af å-ljudet. I svenskan skrifves
ju detta ljud ibland med å, ibland med o och man har öfverfört
samma vacklan äfven på lapskan. Man skrifver sålunda t. ex.
-1 jåkko, -åive, tåres-, kåbbo o. s. v., o. s. v., men -jokk,
Sorrnir-tjåkko 12, Kobdejaure 13, Jårpojegge 14, Tjårro Kiäbble 14,
Rove-jaure 20 (men Råvenjarka 20), Ollojaurejegge 21 (men bredvid
står Allojaure), etc., ctc. Och på samma gång blandar man, så
att förvirringen blir fullständig, i beteckningen tillsammans
å-Ijudet, o-ljudet (— o i svenska bo, bonde) och det lapska M-ljudet
(— tyska u och franska ou). Det förstnämnda tecknas som
sagdt å eller o. Det andra betecknas med o: -tjåkko, Allo- etc.,
ibland emellertid äfven med u: Maksujaure 14, Kåljus 20,
Por-jus 21, till och med med uo i Situqjcmre, Situocidno 13, och
M-ljudet slutligen skrifves vanligen med u: -puolta, -suolo etc.,
men ofta äfven med o: Paijeb Koratjåkko 12, Utseb Koravarats
13, Korajokk 19.
En sådan förvirring kan väl inte gärna få existera vidare,
utan en förändring måste ske, innan dessa vacklande skrifsätt bli
fullt accepterade af bruket. Den enda räddningen synes mig
ligga däri, att man alldeles stryker bokstafven å, begagnar
bok-stafven o att beteckna å-ljudet (såsom ju ofta i svenskan) och
o-ljudet (såsom alltid i svenskan) samt bokstafen u för att beteckna
det lapska M-ljudet. Det sätt, som förefaller ligga närmast, vore
visserligen att beteckna å-ljudet med å, o-ljudet med o och
u-ljudet med u. Man skulle härigenom få en distinkt skillnad
mellan de tre ljuden, men det finns andra skäl, som göra ett
sådant arrangement opraktiskt, ja, rentaf omöjligt. Vi måste
nämligen betänka, att vi skrifva de lapska ortnamnen icke en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
