- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
35

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tvärs öfver finnskogen.

En slädfärd på sista föret.

(Pajala—Tärändö—Gellivare.)

I landets nordligaste gränsmarker infann sig 1890 års vår
så pass tidigt, att man blef rent förbluffad. Särskildt tyckte
vi Pajaliter i vår kyrkby vid Torneälfven, att den kom
oförskylld! snart.

I allmänhet är ju våren en härlig årstid, därom råder väl
blott en åsikt. Här i dessa högnordiska bygder är den dock
kanske mer än på andra håll efterlängtad och älskad, ty här
vet man gifvetvis att uppskatta den hårda kamp mot köld och
snö och mörker, hvari den har att bestå och afgå med seger,
här bjudes den osökta tillfällen att uppträda med
öfverväldi-gande kraft, här är den också sällspordt fager och ljuflig.

Ganska egendomligt var emellertid att skåda den snabba
scenförändring, solljuset nu åstadkom i det nyss så vintriga
landskapet. Inne i skogen smälte drifvan undan för ett
ständigt grendropp, som genomborrade det pösande hvita markhöljet
till likhet med snår af underliga koraller, myr och fält drucko
sig otörstiga af kyligt snövatten, och älfven visade en blånande,
öppen strimma ute i kungsådran. Älfven var måhända mest
intressant att studera, ty i mån som flodvattnet steg, erbjöd
den ett dagligen växlande utseende. Närmast »landkallen», där
en matt gulgrön sörja lyste bortom den töande strandisens brustna
bryggor, höjde sig vattnet alltmer för att snart kunna pressa
ner förankringarna bland stenkumlen, längre ut, där vintervägen
dånat för lustigt hästtraf, där rankbågens bjällerkransar
förgäf-ves ringt samman på enslig färdestråt och där renen framför
lappens pulka svängt sin månggreniga hornkrona, där lopp nu
längs randen af strömfåran en tydligt markerad, buktande strim-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free