Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
manland, Helsingland, Gestrikland, Västmanland och till och
med i Västergötland, men framför allt i Värmland och Dalarna,
i hvilka landskap man vid denna tid anträffar dem nästan
öfver-allt i de aflägsnare skogstrakterna rundt om den egentliga
bygden. Anda till inpå 1640-talet fortfor denna inflyttning; längre
ned i tiden kom endast någon enstaka finsk emigrant hit öfver.
Redan för länge sedan har emellertid den allra största af
dessa finska element uppgått i den omgifvande svenska
befolkningen. På många ställen påminnes man om dem genom en
del finska ortnamn, på andra åter har man intet annat minne
af dem, än hvad man kan påträffa i sparsamma gamla
handlingar. Allt hvad härtill hörer, har på ett förtjänstfullt sätt
sam-manstälts och behandlats af P. Nordmaun i hans afhandling
»Finnarne i mellersta Sverige», Helsingfors 1888, ur hvilken
afhandling äfven de här meddelade historiska notiserna äro
hämtade. Men här uppe i nordvästra Värmland och den
angränsande delen af Norge lefver ännu en svag rest af dessa finnar,
här bor man ännu i rökpörten, här svedjas ännu ibland, och
här hör man ännu finska språket talas och det var just för att
taga reda på, hvarest dessa ännu kvarlefvande finska rester äro
att finna, som min kamrat och jag sommaren 1894 företogo
denna lilla turisttripp hit upp.
Vi skulle alltså nu börja våra »forskningar». Gästgifvarens
handelsbod borde naturligtvis vara traktens kommersiella och
kanske äfven intellektuella medelpunkt, och vi bcgåfvo oss
därför dit ned för att taga en öfverblick öfver förhållandena.
Forskningsresanden satte sig på mjöllåren och jag på en
sill-fjärding, hvarpå språklådan öppnades. Först några ord om
väderleken och årsväxten, förstås, så om utsikterna för
sillprisernas höjande, så om skillnaden mellan amerikanskt läder och
svenskt läder (det var just en inne och köpte sidläder) och
hvarpå den skilnaden beror (det satte ens »allmänbildning» på
ett hårdt prof), så in på tullfrågan och några ord om
postgången i trakten och slutligen ett par notiser om de kartor, som
finnas öfver norra Värmland, och nu voro vi ändtligen inne på
hufvudfrågan. Först efter resan fick jag nämligen veta, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
