Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
138
från Kvikkjokk till Sulitälma grufvor — hvilken olycka helt
visst icke skulle hafva inträffat, om en telefonlinie funnits öfver
riksgränsen.» Komme en sådan linie till stånd, får man väl
hoppas, att Turistföreningens därvarande hyddor också finge sina
apparater. Dessa kunde placeras i skåp, hvilkas nycklar de
närmaste ombuden finge på vissa villkor utlämna till föreningens
ledamöter. Det må här tilläggas, att Kvikkjokkslinien blefve
den kortaste mellanrikslinien, och att statens offer för det vackra
ändamålet näppeligen skulle mycket öfverstiga utgifterna för en
enda mil landsväg, åtminstone om linien göres enkeltrådig,
hvilket i ett sådant fall måhända kunde vara fullt tillräckligt.
Öfvergå vi härefter till de egentliga
personkommunikationerna, så må vi först tala om:
Järnvägar.
Gellivarabanan, hvaraf 10 mil gå inom Lappland, är
hittills den enda. Den fullbordades år 1892. Vi ha ej tillfälle
inlåta oss på denna banas intressanta historia, men den är väl
egnad att inskärpa, hur försiktig man bör vara i bruket af ordet
»omöjlighet». Man reser jämförelsevis raskt, enligt sista
tidtabellen på knappt 8 t:r den 204 km långa sträckan från Luleå
till Gellivara; till nästa sommar lära bogie-vagnar skola insättas
på linien, så att ej häller i afseende på bekvämlighet något kan
anmärkas.*) Något sannt begrepp om Lappland får man dock
knappast då man följer denna sträcka: man ser snart sagdt bara
ändlösa myrmarker och jordtäckta, låga berg med fasligt klen
skog. Af Lapplands stolta älfvar, vattenfall, sjöar och fjäll ser
man ingenting, knappt någon skog och af lappar möjligen endast
några tiggarlappar. Det må anmärkas, att ej blott godstrafiken
är stor**), utan äfven persontrafiken redan nu så liflig, att väl
ingen kunnat föreställa sig det för några få år sen. — Följande
banor äro projekterade:
*) Att bogievagnar, i den mån medel för tillverkning af sådana beviljas,
komma att insättas i tågen å linien Bräcke—Luleå, torde icke vara tvifvel
underkastadt. Ovisst är dock, om detta kan ske å hela linien redan under
instundande sommar. A linien Boden—Gellivare torde det dröja ännu längre,
innan bogievagnar komma att användas i den reguliära trafiken. Red.
**) Fraktintäkten 1894 lär ha varit c:a l1 1/2 million netto!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
