- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
140

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

140

Att vi här använda det enkla uttrycket »befinna sig» och ej något
mera klingande eller poetiskt, har sina fullgiltiga skäl: den vackra
»Signe» hade ännu hvarken »plöjt» eller »badat sig uti» någon
lappsk våg; ofvannämnda afton kom hon nämligen till Avaviken
på samma väg som andra resande »söderifrån», nämligen landsvägen
från Bottniska vikens strand. Men hennes ankomst var som ett
järtecken; åtskilligt folk lär ha ansett henne som ett förebud till
yttersta domen. Hon presenterade sig i mörkret som ett vidunder,
draget af 15 hästar och af en stor mängd folk, »ett vidunder med
två stora eldögon i pannan och en man stående hojtande och
skrikande på dess hufvud».» (Tidningsartikel).

Efter denna tid har visserligen Lapplands ångbåtsflotta
ökats något, men ej så som önskvärdt vore. F. n. finnas —
om vi ej misstaga oss — 2 båtar på Storavan—Uddjaur och
1(?) på Hornavan. Västerbottens lappmarker hafva trots deras
vida talrikare befolkning kommit mycket senare än Norrbottens
i detta hänseende. Först för ett par år sedan fingo de sin
första ångbåt, då sådan placerades på sjön Malgomaj. Den
man, hvilkens energi man har att tacka för detta storverk,
började sin bana som fattig nybyggaregosse.

Betrakta vi några af de öfriga sjöarne, så anse vi, att deras behof
af eller utsikter till ångbåtskommunikationer äro ungefär följande:
Den 5—6 mil långa Vojmsjön — får sannolikt ångbåt inom
några år, då bygdeväg dit blir fullbordad.
Den 5 mil långa Stor Uman — bör få; sannolikt lönande.
Den 3 mil långa Öfver Uman — för den stora gods- och
persontrafiken till Norge vore ångbåt högst
önsklig.
Den 5 mil långa Stor Vindeln — något mindre trängande
behof.
Den 3 å 4 mil långa sträckan Skalka—Tjåmotisjaur på
Kvikkjokksleden — mycket önskligt. Den 8 mil långa
St. Lulejaur — föga troligt förrän i en aflägsen framtid.
Den 7 mil långa Torneträsk — ångbåt obehöflig, då Ofo-
tenbanan blir färdig.

Att Kvikkjokksleden är i behof af ångbåt, är obestridligt,
emedan både gods- och turisttrafiken är ganska stor.
Befolkningen, med hvilken jag flere gånger samtalat i frågan, är
mycket ifrig för saken, men saknar kontanta medel; däremot skulle
de flesta vilja med kördagsverken eller dylikt hjälpa till vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free