Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att bryta benen af sig. Ett sådant vad är svårt äfven för
renarne.[1] Till samma typ hör vadet öfver Lairoälfven strax
nedom Sulitälma. Större delen af sommaren kan dock denna
öfvergås på en snöbrygga ett kort stycke nedom glaciären. Då
bryggan är borta, finnes emellertid för den, som är djärf och
vig nog, ett, men oekså blott ett enda, ställe något nedanför,
där man kan torr komma öfver. Älfven genomflyter här en
trång klyfta, som kan öfverhoppas, men halkar man, är ej lifvet
mycket värdt. Det är här som Turistföreningen låter anordna
en stödlina för hoppet. Man ihågkomme, att träd ej finnes på
milslånga afstånd. Den tredje typen för svåra vad är t. ex.
ofvanom vattenfallet Marramakårtje, nära Sitasjaur. Här var forsen
på dagen absolut ovadbar, men genom att bida tiden till kl. 4
eller 5 på morgonen, då snösmältningen var minst i de fjäll,
hvarifrån han matades, lyckades vi äfven här komma öfver till
andra stranden. Om det vadet misslyckats––––-ja, några fam-
nar nedanför var det praktfulla, lodräta fallet om 70 å 80 lots
höjd....
 |
| »Språnget» i Lairoälfven, strax nedom Sulitälma. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
