Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Farleden går vidare ej långt från Näslandet med Näsboudden,
ooh i viken sydvästligt från Medevi iakttagas en rad af öar,
såsom Aspholmen, Boön, Gopön och Sjöholmen. Längre ut i
Vetterji ligger Stora Rölcneön. Denna, som ej är oansenlig, är
skogbeväxt och har ett öppnadt sandstensbrott, från hvilket
Göta kanals behof till stor del blifvit försedt. Väster härom
är den vackra skogbeväxta Rilla Rökneön belägen, som vid
sin västra ände har sex stycken holmar, benämnda
Ornklo-holmame. Till någon del äro öarne upplåtna till Göta
kanalverk; norra delarne af desamma äro anslagna till
rekognitions-skog under Aspa och Algrena bruk. Fartyget landar vid en
brygga i Odensbergsviken, hvarifrån är cirka 20 minuters väg
upp till Medevi brunn.
Medevi, Sveriges äldsta hälsobrunn, är belägen (11
kilometer från Degeröns järnvägsstation å linien Hallsberg—Motala
—Mjölby) på Tylöskogens västra ände, där denna stupar i
Vct-tern, i en trakt af omväxlande höjder och dalar, skog och öppna
fält, åkrar och kärr. Där och hvar framstryker en granitås
eller ett vattendrag, ligger ett skogbevuxet träsk eller en liten
sjö. Vegetationen i trakten är särdeles rik, barrskog och
löf-skog växlande och blandade med hvarandra samt en stor mängd
örter. Omkring brunnen slingrar sig en vacker park af gamla
almar, alar och björkar. De förnämsta källorna kallas
Högbrunnen, Kamrerare-, Gustaf Adolfs-, Amirals-, Engdahls- och
Intendentskällorna. Skaparens af Medevi hälsobrunn, Urban
Hjärnes, byst uppsattes där 1878 och är hvarje år föremål
för hyllning den 25 juli, hvilken dag räknas såsom brunnens
födelsedag. En ganska rikhaltig litteratur finnes för öfrigt om
Medevi. Uti ett af professorn friherre Gustaf von Duben år
1867 utgifvet, särdeles intressant arbete om Medevi hälsobrunn
och bad redogöres bland annat för denna litteratur.
Fortsätter turisten sin färd norrut, observeras Medevi
herrgård samt Nydalen och Stordalen. Man är snart inne i
Hammars socken, som är med sin högländta och omväxlande
beskaffenhet mycket naturskön. En storartad utsikt erbjuder sig vid
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1895- 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
