- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
181

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

181

I korta, enkla drag skola här förtäljas några mer allmänt
intressanta iakttagelser från detta angenäma fältarbete mellan
haf och dyner, i hopp att dessa anteckningar skola kunna i
någon mån hjälpa efter oss kommande naturvänner att bättre förstå
och därigenom också intensivare njuta anblicken af Sandöns
storslagna, kontrastmättade naturscenerier. *)

Den bifogade kartskissen visar oss Sandön som en något
oregelbunden triangel, hvars största, 9 km långa sida är vänd
mot NNO. On är i allmänhet låg, med en medelhöjd öfver
hafvet, som ej öfverstiger 20 m. Nästan rundt om ön, på ringa,
ehuru växlande afstånd från stranden löpa äldre och nutida
randdyner, och tvärs öfver honom, skiljande det nordvästra
hörnet från den öfriga delen sträcker sig en väldig gammal
dyn, kallad Höga åsen, hvars högsta del stiger upp till 42 m ö. h.

Ons centrala, ojämförligt största del innanför randdynerna
täckes nästan uteslutande af vacker, högstammig tallskog. Blott
på några få ställen, inom små,’ inre ringdyner är barrskogen
ersatt af täcka, löfrika lundar. Utanför randdynerna ned emot
stranden ligger den fina, rena flygsanden vegetationslös och
lättrörlig. Endast här och där stå några stora sandfyllda tufvor
af dessa flygsandens grofva, högväxta gräs, strandhafren och
marehalmen.

Betraktad på ett större afstånd utifrån hafvet företer Sandön
en egendomlig anblick. Öfver den mörka vattenytan höja sig
randdynema och det kala strandbältet som ett långsträckt,
gul-hvitt, intensivt lysande band, hvilket uppåt begränsas af en med
randdynkullarna svagt undulerande, från grönt till mörkblått
skiftande kant, bildad af de öfver dynkrönen framskymtande
talltopparna. När så under solvarma dagar hägringen leker
med öns konturer, kan det flygsandsfärgade bandets höjd fler-

*) Författaren begagnar detta tillfälle att sända ett hjärtligt tack såväl
till de trenne deltagare i den första Sandöfärden, hvilka godhetsfullt ställt
sina fotografiska samlingar till hans förfogande, som till D:r K. Sernander,
hvilkens angenäma, lärorika sällskap under det senare, längre besöket, skänkte
honom månget lyckligt uppslag, mången viktig upplysning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free