Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Vi hade nu tillryggalagt en mil och befunno oss nedanför första
forsen. Det kändes nog litet kusligt att komma upp i de
skummande bränningarna, och vi skulle föredragit att blifva
landsatta. Detta var dock endast en småsak mot hvad, som
skulle följa. Efter ännu en stunds rodd nalkades vi en af de
tre svåraste forsar, som skulle möta, och hvilka redan på långt
håll gåfvo sig tillkänna genom sitt väldiga dån. Strax
nedanför landades; roddarne måste hvila och dricka kaffe, innan de
vågade sig uppför. Själfva fortsatte vi gående på stranden, i
fulla drag njutande af det storartade skådespelet af ett
naturelement i vildaste uppror. Ingen af oss hade lust att följa
med i båten, hvilken vi dessutom endast skulle onödigt tyngt.
Det var en imponerande anblick, dessa framilande väldiga
vattenmassor, ena ögonblicket ursinnigt piskande mot klippor och
stenar, för att ett ögonblick senare sjudande försvinna i djupet.
Snart fingo vi se den långa, smala älfbåten, ett nötskal bland
dessa bränningar, arbeta sig fram så nära stranden som
möjligt. Hvilket säkert öga, hvilket kallt beräknande lugn måste
ej dessa älfbefarare besitta! Ett enda missgrepp med staken,
och båten kunde kastas öfver ända. Allt gick emellertid
lyckligt, endast en ösning af den med vatten halffyllda båten måste
företagas, innan vi åter kunde intaga våra platser. De dimmor,
som hela natten uppstigit från de omgifvande myrarna, började
draga sig samman, medförande ett föga angenämt småregn.
Roddarna kände sig trötta, och vi landade vid 5-tiden på
morgonen för att hvila. Några koppar kaffe och en duktig brasa
satte oss snart i lynne. Vi skulle här för första gången
använda vårt medförda tält, som godhetsfullt blifvit stäldt till vårt
förfogande af Turistföreningen. Redan nu kommo vi till insikt
om en lucka i vår utrustning, en lucka, som beredde oss mycket
obehag under hela färden, nämligen ett par filtar. Vi hade
ansett dessa effekter vara alltför tunga att medföra och
hoppades finna renskinn i öfverflöd uppe i lappkåtorna, en sak
hvari vi dock bedrogo oss.
Vid 10-tiden på förmiddagen väcktes vi, genomfrusna, af
en häftig åskknall. Vi blefvo icke litet förvånade. Aska i
dessa trakter, så långt från kusten! En ny blixt med åtföl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
