Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
mer än en gång trodde, att vi skulle sätta eld på hela kåtan. —
Gumman var mycket nyter, och vi hade ofta rätt roligt om
kvällarna. Hon generade sig just ej mycket, och hennes begrepp
om renlighet voro dunkla eller inga. Sedan man t. ex. sett henne
ysta, tappade man matlusten för en god stund. Hon var
särdeles skicklig i att af i varmt vatten uppmjukad pilbark bereda
gröfre och finare linor, troligen afsedda till fiskredskap.
Tidigt på morgonen den 5 augusti begåfvo vi oss på en
längre utflykt med det omkring 2 mil norrut i Torne lappmark
liggande Kebnekaise till mål. Härvid följdes i början älfven
Paltajokk, vid hvars källor vi under sökande af torfmossar
kommo ut på en sumpig myr, från hvilken vi endast med
svårighet kunde lotsa oss ut. Vi plumsade här i dy upptill midjan.
Efter en synnerligen tröttande marsch uppför det sig långsamt
höjanda Skarlatjåkko blef Kebnelcaise mot middagen synligt
i hela sin prakt. Dess skarpa konturer, dess höga, istäckta
toppar inbäddade i oöfverskådliga snömassor äro väl ägnade
att göra det bekanta fjället — icke blott för höjdens skull
•— till ett af dessa trakters sevärdaste ställen. Ännu var
dock långt dit, helst som vi kommit för mycket på sidan och
därigenom gjort vägen minst en mil längre. Komna nedom
Skartatjåkko, måste vi hvila för att få litet mat. Att här koka
kaffe var ett visserligen intressant, men tålamodspröfvande
arbete. Som bränsle var nämligen endast att tillgå lafvar och
en annars sällsynt ljungväxt, Andromcda tetragona. Sysselsatta
med detta öfverraskades vi under ömsesidig förvåning af tvänne
lappar. Dessa kommo från Norge och ämnade sig till
Kaalas-luspa, men kunde tyvärr ej svenska, något som de lifligt
beklagade. De gåfvo oss ett större stycke torkadt renkött
förutom näfver till elden och voro tacksamma få mottaga kaffe
som gengåfva. Först samtidigt med oss bröto de upp, fastän
åt motsatt håll. Själfva följde vi fortfarande sluttningen af
Skartatjåkko. Vi anträffade här vid några källor med iskallt
vatten en af fjällens mest köldälskande växter, Catabrosa
al-gida — ett litet gräs, bildande tumshöga tufvor. Efter
öfver-vadande af flera älfvar kommo vi mot aftonen ned på
sluttningen af Signetjåkko, ett stort fjällområde midt emot Kebne-
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1895. X5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>