- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
287

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

287

ingången till det Braheska grafhvalfvet och sedan föra dig ned
i sjiilfva detta hvalf till beskådande af de tennkistor, där
stoftet af »grefve Pers» gemål och döttrar gömmes (själf ligger han
begrafven i Östra Ryd i Stockholms län), och man skall äfven
i samma grafhvalf låta dig både se och vidröra den i Kalmar
1599 halshuggne Johan Sparres hufvud, förvaradt i en
kubik-formig låda, samt förtälja dig en märkvärdig sägen därom; och till
sist kommer man utan tvifvel äfven att föra dig till sakristian
i kyrkans nordvästliga hörn för att där visa dig åtskilliga gamla
kyrkliga dyrbarheter — bland annat en kostbar brudkrona, som
enligt sägnen skall ha burits af Ebba Brahe (Gustaf Adolfs
ungdomstycke) och därför kallas »Ebba Brahes brudkrona».

Därmed har du nu slutat din rond och gjort den i ungefär
samma ordning som jag — om jag ock här förbigått en mängd
detaljer — och du träder, efter denna intressanta vandring i
minnenas värld, ut ur det ärevördiga gamla templet så uppfylld
af intryck och bilder, att det klara sommarljuset af det nittonde
århundradets Wisingsö behöfver en god stund för att skingra
dem och åter sätta dig in i din vanliga lätta turiststämning.

För min del behöfde jag verkligen en stunds uppfriskande
promenad under samtal med mitt angäma sällskap, öfver hvad
vi sett, och öfver både gammalt och nytt på Visingsö — innan
jag efter det intressanta kyrkobesöket återvunnit den vanliga
turistjämnvikten, om jag så får uttrycka mig. Den återkom
fullständigt, först när vi kommit fram till den förtjusande vackert
belägna s. k. »Kungsgården» (f. d. jägmästareboställe) ofvanför
Visingsborgs ruiner och där artigt inbjödos af värdinnan att
taga förfriskningar på öfre verandan och njuta af utsikten. Det
var också en utsikt att njuta af, ja, den var i sanning
hänförande. I förgrunden, ett stycke nedanför den vackra
gårdsplanen, såg man slottsruinerna pittoreskt höja sig midt i en
lummig trädgrupp, där ett par ståtliga pyramidpopplar, resande
sig högt öfver den mera afrundade och mjukt tecknade klungan
af askar och andra träd, bildade ett grönskande helt af den
yppigaste verkan och som kontrasterade så vackert mot de
gamla, grå ruinerna, att man knappt kunde ta ögonen från taflan.
Särskildt tedde sig ett präktigt gammalt porthvalf i den när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free