Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
taflan. Och tänk er slutligen midt framför er på andra sidan
om forsen en treflig gammal kvarn i full verksamhet vid kanten
af fallet, och naturligtvis omgifven af en hopgyttring af andra
små hus, röda och grå, småtrefligt förfallna och befinnande
sig i den gladaste oordning, som det skall vara i en sådan
tafla — och jag frågar er, tror ni inte att »Röttle kvarn och
vattenfall» är en pittoresk företeelse af första ordningen? Var
viss därom! Hvarom inte, så upprepar jag igen: far dit och se!*)
Svårt var att smacka på hästarna igen och lämna den
oförlikneliga bron, men vi måste väl till slut — och så körde vi
nppför en brant backe och kommo därpå snart till det stolta
gamla Västcinå. Vi stannade utanför inkörsgrinden och begåfvo
oss därifrån direkte in i den stora vackra parken, som väl
kunde förtjäna sin särskilda beskrifning — men därtill är nu
ej tid. Vare det nog sagdt, att vi på dess slingrande gångar
under höga sekelgamla träd med väldiga stammar letade oss
fram till en liten kulle med uthuggning, där vi fingo en
föreställning om den fria vackra utsikt öfver Vättern, som Västanå
dominerar. Återkomna till gården träffade vi värdinnan, som
jag aftonen förut gjort bekantskap med i prästgården, och blefvo
af henne inbjudna att stiga in. Västanå är en många sekler
gammal adlig herrgård, ända från Gtjstaf Vasas tid, och det
väldiga hvitrappade stenhuset**) tar sig med sina tre våningar
rätt ståtligt ut om ock under seklernas lopp tidens tand ej
lämnat det oberördt. Detta senare märkes dock först på mycket
nära håll; då det gamla herresätet däremot på afstånd, från
Visingsö och Grenna, framträder präktigt, där det tronar på
sin höga löfklädda kulle, som stupar så vackert ned mot Vättern.
Västanås ägare är ock den lycklige ägaren till »Röttle kvarn».
Vi bjödos på kaffe •— kl. var väl omkring 9 på
morgonen — och fördes sedan artigt af värden själf upp i de öfre
våningarne för att kasta en blick ut genom fönstren öfver sjö
och land. Ja, han förde oss ända upp till den stora ålderdom-
____________ i
*) Den å sid. 307 införda bilden af kvarnen ooh vattenfallet torde icke
vara tagen från författarens utsiktspunkt. Red.
**) Det står ännu kvar, sådant det finnes afbildadt i Dahlbergs »Suecia
antiqua» eto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
