Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
och med vara generösa nog att »låna ut» dem stundtals åt
andra unga amatörer af denna sortens »grisar». — Hvaraf det
säregna namnet »polkagrisar» kommer, är svårt att afgöra, men
förmodligen härrör det från den tiden, då den underliga
»polka-febern» rasade i Sverige och gaf anledning till så många
underliga »polka»-namn, — bland annat det kända »polkahår», som
ju ännu i viss mån lefver kvar.
Jag tillägger, att hela denna specialitet, numro 3, synes mig
mycket väl ha kunnat nämnas i sammanhang med det
humoristiska draget hos Grennaboarne.
Men hvad jag af egen angenäm erfarenhet kan mer än
något annat framhålla som ett kännetecknande drag hos dem, är
deras älskvärdhet mot främlingar, som besöka dem. Detta nu
blott i förbigående, jag skall tala mera därom genast.
I stället vill jag nu besvara några frågor, som jag tror
redan länge sväfvat på mina läsares läppar, såsom t. ex. »Hvad
lefva Grennaboarna af? De kunna väl ej lefva bara af
rödpä-ronsodling?» »Hvad äro de för folk, med hänsyn till yrke,
lefnadsställning, förmögenhet o. s. v.?» »Ar staden välmående,
är den i framåtgående eller på återgång?» — Det var många
frågor på en gång och ej så lätta att besvara. Jag vill dock
försöka »på mett vis», som det står i Sundblads västgötasagor.
Nå väl! hvad lefva de af? Jag vill fundera–––––––––
nej, det går inte, omöjligt hitta på mer än »äpplen och päron»
och »Granlundska vagnfabriken». Låt oss slå upp »Nordisk
familjebok»: »Näringar äro handel, något fabriksväsende,
trädgårdsskötsel och jordbruk» och låt oss äfven höra hvad Witt
säger: »Spannmål, potatis, smör, brännvin*), ved utskeppas» —
— — och vidare »garfverier, färgerier och i smärre städer
vanligen befintliga handtverkerier saknas ej heller». Så nu är den
saken klar.
Och, vidare, hvad äro de för folk? Ja det är en
intressant fråga, och .svaret framgår visst icke fullständigt af de nyss
lämnade upplysningarne om hufvudnäringarne. Förhållandet är
nämligen, att i Grenna finns en hel hop folk, som inte äro
*) Enligt senare underrättelser från Grenna finnes där numera ingen
brännvinsexport. Sista bränneriet har förvandlats till goodtemplarlokal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
