Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
helt visst mycket viktigt, och att söka fästa fosterländska
turisters uppmärksamhet härå, att söka lifva företagsamma och
framsynta män för realiserandet af en plan, som säkert skulle
göra Areskutan, till hvad hon förtjänar vara: en samlingspunkt
för den nordsvenska turist-trafiken, det har varit det egentliga
syftemålet med denna anspråkslösa uppsats, i hvilken vi nu
lämna de poetiska höjderna för att beträda projekternas
prosaiska mark.
I vår tid, då kommunikationsmedlen utvecklats till en grad,
hvarom mänskligheten för endast 50 år sedan icke hade en
aning, fordrar man ej blott att komma fort och väl fram på
de stora allfarsvägarna, utan man fordrar äfven att öfverallt,
där natur eller konst åstadkommit något stort och sevärdt, skall
detta vara lätt och bekvämt tillgängligt. Därför hafva de flitiga
och företagsamma schweizarne icke blott i snart sagdt
möjligaste grad genomkorsat sitt bergiga land med järnvägar af de
mest skiljaktiga system och spårvidder, utan öfverallt, där dessa
banor beröra en alp, från hvars sluttning eller topp någon mer
än vanligt storslagen naturtafla upprullas, där går en liten
särskild bana af säregen konstruktion från den större stråkvägen
uppför sluttningen och förer på ett bekvämt sätt den äldre
turisten eller den tilläfventyrs för dagen uttröttade ungdomen
upp till ett godt hotell på toppen, där man i lugn och hägn
kan taga naturens storhet i betraktande. Naturligtvis har Kigi,
om hvilket vi här ofvan talat, sin bana, ja, det har till och
med två, och Pilatus och Stanzenhorn och alla andra bemärkta
o
platser — blott Areskutan har ännu ej fått sin. Hon väntar
och vädjar — skall hon göra det förgäfves? —
Tänkom oss en liten bana från Are station till Skutans
topp eller — vi skola vara anspråkslösa — till en början blott
upp på Mörvikshummeln! Hvad skulle detta som fullbordadt
faktum innebära? Vi veta, att Are redan nu hvarje sömmar
besökes af ett stort antal luftgäster, bland hvilka man ser
såväl de grånade lockarna som ungdomens rosiga kinder.
Kanske äro de icke alla så sjuka, men de hafva funnit sig väl af
den rena fjäll-luften, och de komma åter sommar efter sommar,
dragande allt flera med sig. Nåväl, dagen är vacker med en
Svenska Turistforeningens Årsskrift, 1895. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
