- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
349

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349

H—ii anförda banorna tillhöra också än den ena än den andra
af de tre olika kategorier bergbanor, som ofvan definierats, och
dessa betinga ju, som torde vara visadt, så högst olika
förutsättningar, att alla dessa knappast torde kunna sägas vara för
handen vid Are. Skutans topp ligger 1 038 meter öfver Are
station, och banlängden från stationen dit upp torde väl i intet
fall komma att understiga 4 kilometer. Detta ger visserligen
en medels,tigning af omkring 25 %, men på sina ställen torde
det blifva nödigt, om banan ej skall förlängas väsendtligt, att
gå med betydligt starkare stigning, i hvilket fall en
kuggstångs-bana, enligt hvad ofvan anförts, ej gärna kan komma i fråga,
frånsedt att anskaffandet af ett starkt lokomotiv och dettas
drift och underhåll i och för sig är en liten affär. Författaren
har, dels som jägare, dels som turist, knogat Skutan upp och
ned på flera kanter, men vågar sig dock ej på ett generellt
omdöme om blifvande lutningarna för en bana till toppen. Att
waxfmlutningen komme att betydligt öfverstiga 25 %, anses
dock vara utom allt tvifvel, för såvidt ej banan skall
spiral-formigt närma sig toppen och sålunda förlängas mycket öfver
de supponerade 4 kilometerna. Återstår då endera af de på
Stanzerhorn eller Monte Salvatore tillämpade systemcrna,
naturligtvis äfven här med en yttre kraftkälla i form af en turbin
och måhända elektrisk kraftöfverföring från denna, enär
vattentillgång på toppen saknas. Men sådana biarrangementer äro
dyra, och då man betänker, att banlängden i denna händelse
väl i alla fall ej blefve under 2 ’/2 kilometer, samt att sommaren
i Jämtland är kort, kan det ekonomiska horoskopet icke ställas
fördelaktigt. Inskränker man sina planer däremot till en bana
upp på Möryikshummelns platå, ändra sig förutsättningarna
betydligt, ja, det torde kunna visas, att högst gynsamma sådana
förefinnas. På föranstaltande af föreningens kretsafdelning i
Östersund, hvars nitiske ordförande är en af förkämparna för
saken i fråga, hafva alternativa linier i sommar uppstakats från
Are upp till Hummelplatån, och författaren har haft tillfälle
sedermera »gå upp» — eller kanske rättare sagdt krypa upp
på alla fyra! — dessa linier i terrängen, samt därefter blifvit
delgifven afvägningsprofilerna öfver dem. Det befinnes nu, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free