- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
419

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

419

»Borås är inte alls hvad jag föreställt mig och inte hvad
ni föreställt er häller, om ni inte själf varit där.

Ni tänker er bestärndt Box-ås precis som några af mina
Stockholmsvänner gjorde häromdagen, när fi-ågan kom före.

— Borås ligger naturligtvis på en stor slätt, så jämn som
en bricka, sade den ene.

— Alldeles så, instämde den andre, midt på Svältorna.

— Ja, midt i värsta knallbygden, tillfogade den tredje.

Och dock kan jag, som nu själf sitter här i Borås och

skrifver dessa rader, intyga, att, om Borås ligger »midt i värsta
knallbygden», så vill detta säga att det ligger midt i en bygd
af de vackraste berg knallar och att det följaktligen är en af
de mest pittoreskt belägna småstäder i Sverige. Ja, om ni
kunde tänka er hur vackert denna stad ligger utbredd dels i
dalen utefter deu breda älfven, dels terrassformigt på
sluttnin-garne omkring, och hur höga och präktiga de skogklädda bergen
äro, som omgifva hela landskapet, så skulle ni resa direkt ner
för att se både på staden och »knallarne». Och ni skulle då
äfven göra den upptäckten, att knappt någon stad i Sverige är
så rik på lummiga trädgårdar som det lilla förtjusande Borås.

Jag skulle tro, att den förnämsta anledningen till den
oriktiga föreställningen om Borås är det intryck man får vid
Herr-ljunga, där Boråsbanan börjar och synes löpa bort öfver oändliga
svältor. Ja, det är fult i början, när man lämnat Herrljunga, men
det räcker ej så länge. Småningom kommer man i skogrika
bygder, och till slut, när tåget ilar fram utefter den stora, präktiga
Oresjö med de höga, sköna bergen omkring, så tror man knappt
det är sannt, att man är på väg till Borås. Men det är sannt,
och när man ändtligen är framme, så är ens förundran så stor, att
man bara vill åter och åter upprepa: »Ar detta Borås?»

Men Borås har inte blott ett vackert läge, det erbjuder
den resande därjämte förmåner och behag, som mången sätter
vida högre, och som ingen stad har maken till. Tänk er blott,
att på dess förnämsta hotell stod »ljus» ej upptaget på
räkningen, och det fast jag af brände åtminstone en half tum på
hvardera af de två, som voro insatta på mitt bord; och om
ni visste hvilket stort och präktigt rum jag fick en trappa upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free