- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
451

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egna skrifsätt i detta fall blir tummadt af korrekturläsare,
förläggare o. förståsigpåare; exempel finnas dessutom på att i
ena upplagan af ett arbete stått kåtar, i andra kåtor — det
senare helt visst utan förf:s vilja och vetskap! Jag har själf
med harm nödgats underkasta mig dylikt. Nå, men RIETZ’
auktoritet då? Ja, ej ens denna torde man i detta fall böra
obetingadt underkasta sig, då man ej precis känner, hvarifrån
hans primäruppgifter hämtats. Åtminstone har jag ganska sällan
inom Västerbotten (både län och landskap) hört formen på -or;
äfvenledes tror jag mig ej i norra Österbotten ha hört annat
än -ar (södra delen har jag ej besökt). Hur det är i Jämtland,
minnes jag ej, men, då man äfven där säger kåta-dörr, kåta-duk
— hvilka former ju bestämdt förutsätta en maskulin form af
ordet — så borde äfven där ordet vara maskulint. — Men
skola nu en eller flera dialekters vitsord gälla, gent emot
»högsvenskan»? Ja naturligtvis, om högsvenskan, där begreppet ej
är aktuelt, dels är odeciderad, dels vilseledd!

Äfven ett par rader om de rent lapska orden! I min
uppsats »Om lappkåtar etc.» betonade jag uttryckligen, att jag
ej är på något sätt vetenskapligt hemmastadd i det svåra
språket; mina inkonsekvenser torde därför vara så mycket mer
ursäktliga, som väl hos oss ingen före Wiklund varit eller kunnat
vara det. Ej ens den som i årtionden t. ex. såsom präst verkat
och predikat på lapska bland lapparne kan ju »höra riktigt»,
om han ej är modernt språkligt utbildad! Men nog har det
förefallit mig dels som somliga »svarabhakti-vokaler» höras så
starkt, att de kunde förtjäna utsättas, t. ex. i ordet Täläma
blad N:r 13, dels som man komme uttalet närmare genom att
skrifva Wallatsj än Wallatj (samma blad), dels slutligen som
de allra flesta Lule-lappar säga Sarjek, icke Sarek. Jag har
nämligen många gånger haft omfattande göromål just på det
fjället. — För öfrigt — ett hjärtligt tack, WIKLUND, för din
sakrika uppsats!

d. 12/2 95. Fredr. Svenonius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free