Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
väg går öfverallt fram genom de vänaste nejder, vare sig de genomskära
det bördiga Östergötland eller det minnesrika Västergötland. Här hafva
vi ju ock bland mycket annat sevärdt vårt romantiska Kinmkulle — ett
namn som talar för sig själft. Hvem vill ej lära känna de hedniska
fornminnenas förlofvade land, Bohuslän, som tillika är vårt mäst
utpräglade skärgårds- och fjordlandskap! Hvilka täcka taflor har ej det karga
Småland att bjuda på för den, som t. ex. genomreser Tjusts härader!
Blekinge räknas med sin invecklade, vackra skärgård, sina bokskogar och
sin frodiga natur för ett bland våra fagraste landskap, och slutligen nå
vi våra rikaste bygder, det yppiga Skåne med sina ståtliga slott, sin högt
uppdrifna odling och en natur, som i flera hänseenden mera påminner
om det öfriga Europa än om den skandinaviska halfön.
Till sist må ej glömmas »Östersjöns pärla», det sagorika Qotland,
som kan sägas vara en enda kolossal skattkammare för forskare på den
kyrkliga byggnadskonstens och arkeologiens öfriga områden, likasom för
botanister. Detsamma gäller, ehuru i mindre mån, om Öland.
Med ett ord — här gäller det endast att välja. Har ni icke
tillfälle eller råd att företaga en tur till Jämtland eller Lappland, så
behöf-ver ni icke misströsta därför. Tag ränseln på ryggen och ströfva igenom
ert eget landskap, och ni skall förvånas öfver, huru mycket ni får se,
som ni hittills icke haft en aning om.
De af Föreningen utgifna årsböckerna lämna en god vägledning vid
uppgörandet af vandringsturer.
Och ju mera ni lär er känna er egen trakt, ert eget land och folk,
ju mera skall ni älska vårt gamla Sverige, ju högre skall ni ära de
grenar, som gifvit och gifva er skugga och vederkvickelse.
Om kvarterväsendet.
Under Föreningens 10-åriga verksamhet har Sveriges turistlif i
afse-värd mån utvecklats. De senare årens fosterländska strömningar hafva
befruktat den jordmån, hvarur detta lif spirar allt friskare. Så långt
hafva vi ändtligen hunnit, att lefvande kunskap om fosterlandet, om dess
natur, folk och näringslif börjar på fullt allvar anses höra till allmän
bildning äfven hos oss. Och jämsides härmed har det öfriga Europas
bildade värld börjat känna sig allt mera dragen till våra vatten, skogar,
berg och dalar. Vår sträfvan skall framgent gå ut på att hålla detta
intresse vid makt.
Men härvid kräfves kraftig hjälp och sammanslutning från flere
håll. De ideella förutsättningarna för svenskt turistlifs höjande äro väl
tillgodosedda. Se vi på de materiella, så hafva vi att hugnas åt den
allmänna samfärdselns underlättande i stort. Men hit hör en sak, som ej
får underskattas. Det är kvarterväsendet.
Vår tids resenärer äro i allmänhet inga anspråkslösa idrottsmänniskor,
som vilja taga seden dit de komma, utan flertalet fordrar en viss grad af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
