- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1896 /
9

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och man kan förstå, hvilket våld han måste göra på
sina ögon, när han så utrustad skulle läsa sina lexor.

Men nu till Munsfjället[1]! Tillsammans med fjärdingsmannen
och gästgifvaren E. ANDERSSON såsom förare bröt jag upp kl.
5 f. m. den 28 juli. Först en kort rodd öfver Hetögeln till
Hällingsåns mynning, så en 4 km:s promenad på banad stig
till det i senare tider mycket berömda Hällingsåfallet. Redan
vid flodmynningen mötte vi den tjockbladiga fjällväxten Rhodiola
rosea
eller »Kaktus», som den kallas på orten. Icke långt
därefter fröjdades ögat af små kolonier af den gulblommiga
Saxifraga aizoides. För öfrigt utgjorde den äfven nedåt landet
allmänna mjölkörten, Epilobium angustifolium, en karaktärsväxt i
den glesa, af skogseldar härjade granskogens undervegetation.

Hällingsåfallet har förr både afbildats och beskrifvits i årsskriften,
hvarför jag här endast helt hastigt skall vidröra denna
storartade naturföreteelse. Fallet ägde för öfrigt nu på
sensommaren, efter den ovanligt torra väderleken, icke den
vattenmassa, som det eljes förfogar öfver. De djupa »portarna», som
bildas af starkt lutande skifferlager, togo sig emellertid ståtligt
ut med det skummande vattnet i sin famn. På en väg, som
endast skulle vara känd af föraren, vågade vi oss ned i
afgrunden, för att på närmare håll taga fallet i betraktande. Detta
bör man icke underlåta, men icke glömma att taga regnkappan
med i djupet, ty den behöfs i det ständiga duggandet därnere.

Uppe vid toppen af fallet ligger turisthyddan. Där skulle
det vara skönt att få tillbringa en eller annan dag med att
lyssna till forsens sång och riktigt se sig mätt på det storslagna
skådespelet. Dock, hyddan äger ingen eldstad, och alla de 6
fönsterrutorna äro för små. De fylla ej ramarna utan lämna
ända till 2 cm:s marginal liksom enkom afsedd för att
underlätta tillträdet för myggor och dylika objudna gäster; en ruta
var dessutom helt och hållet borta. Tvänne britsar finnas i
hyddan, den ena öfver den andra, såsom i en ångbåtskoj eller
sofvagn. Men det fanns ingen möjlighet att sätta upp den öfre,


[1] Enligt senaste mätningar skall Munsfjället resa sig till 1 320 meters
höjd öfver hafvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1896/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free