Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Nu skulle pojkarna andligen och lekamligen prepareras.
Det förra skulle naturligtvis ske genom ett närmare studium
af de trakter, dit vi skulle ställa kosan, men då vi under
höstterminen tämligen grundligt läst Uplands geografi och dessutom
en blott allt för stor procent af klassen ej skulle medfölja, ansåg
jag mig ej böra anslå några skoltimmar för detta ändamål utan
öfverlät denna beredelse åt ungdomarne själfva. För att
öfver-tyga mig om, att deras fysiska krafter voro tillräckliga, gjorde
jag en söndag en promenad med dem till Mora stenar och
Linnés Hammarby, ungefär 2 V, mil eller lika mycket som den
längsta dagsmarsch, som ingick i reseprogrammet. Profvet
utföll öfver förväntan väl. Alla hemkommo »i bästa kondition»,
trots det att hela middagsrasten tillbraktes med »hoppa bock»
och »kurra bo». Till det goda resultatet af försöket bidrog
nog emellertid ej oväsentligt det förträffliga vädret: svalt med
lindrig blåst. Ett bestämdt fel begick jag vid denna »profresa»,
i det jag försummade tillsäga gossarne att bära samma
packning, som de ämnade medföra på långfärden. Det visade sig
nämligen vid denna senare, att ett par ränslar sutto illa och
besvärade armarne, hvilket alltid är något svårare att afhjälpa,
då man är ute på färdvägar, än när man är hemma.
Kom så dagen för läsårets afslutande, och den därpå
följande morgonen samlades vid första tåget norrut samtliga
deltagare i färden: 11 gossar ur RV, en ur LV och en ur RIV
samt jämte undertecknad en äldre ämbetsbroder vid ett annat
läroverk, hvilken haft vänligheten att tillbjuda mig sitt sällskap
på turen, ett anbud, som var så mycket mera värdefullt, som
han är botanist, hvilket dess värre ej är fallet med mig.
Poj-karne hade i allmänhet försett sig med skolväskor — gentila
ränslar hade för de flesta blifvit för dyra och behöfvas ej alls
på en kortvarig tur — eller s. k. turistpåsar, som sutto bra på
ryggen och voro billiga men beklagligtvis ej vattentäta. Ett
par hade på min inrådan helt enkelt lagt sitt pick och pack i
en vaxduk, som snördes ihop med ett par remmar, som lätt
kunde fästas på ryggen. Dessutom hade nästan alla
sommar-öfverrockar eller filtar; några uppträdde i paraply. Undersökte
man packningarne, befunnos de enligt order innehålla det minsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
