Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjliga: några par tunna ullstrumpor, en skjorta, några
näsdukar, nål och tråd, stundom också klädesborste, ätchoklad och
gen eralstabskartor.
Yid Upsala station togo vi biljetter till Yattholma. Yi
foro sålunda utan att stanna förbi Gamla Upsala, ty denna ort
är naturligtvis för alla gossarne välbekant. (Under vårterminen
hade det verkligen en gång befunnits, att en liten dalkarl i
klassen ej varit där, men han fick då lof från en
söndags-gudstjänst med åläggande att bege sig dit och sen i en
mo-dersmålstimme berätta sina erfarenheter). Den 20 kilometer
långa vägen erbjuder utom nämnda ort intet af intresse, men
tillryggalades i den glada sinnesstämning, som alltid tillhör
sommarferiernas första dag, nu än ytterligare förhöjd af hoppet om
en uppfriskande resa. Snart voro vi framme vid Yattholma
järnbruk, men där stannade vi ej, ty vi skulle längre norrut få
se ett par större sådana, utan marscherade genast in på en rak
skogsväg, som leder till Salsta. Yi hade ej gått lång stund,
förrän vi mötte tvänne ryttare, som höllo in sina hästar. Den
äldre presenterade sig som disponent på Salsta och hörde sig
för om våra planer. Yår begäran att få se slottet invändigt
besvarade han med att lämna ett kort, som skulle ge oss
tillträde dit. Af kortet framgick också, att disponenten på Salsta
och riksmarskalken voro en och samma person. Hans vänliga
tillmötesgående och välönskningar blefvo ett godt omen för hela
vår färd. Slottet ligger på en holme i Fyrisån, men den
mindre af dennas armar är numera så grund, att den näppeligen
kan befaras i roddbåt. Gammalt folk minnes dock en tid, då
den var betydligt djupare, och finge man tro teckningen i
Dalbergs Suecia antiqua, skulle fordom stora fartyg kunnat segla
ända fram till slottet. Detta sistnämndas inre erbjuder mycket
af intresse, speciellt porträtten och det egendomliga
slottskapellet med där upphängda, konstrikt sydda mattor, som tjänat
till tältprydnader under storhetstidehvarfvets krig. Några gamla
kartor togo rätt länge vår uppmärksamhet i anspråk, och
gustavianska möbler och gyllenläderstapeter, som gossarne ofta
läst om i »roliga böcker», sågo de nu för första gången i
verkligheten. Sen vi i slottet sett allt sevärdt, gingo vi upp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
