Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
fängelsehålor och blifvit en oskyldig orsak till diplomatisk
notväxling, förvecklingar och krig mellan mitt kära fädernesland
och det högt aktade konungariket Rumänien.
En turist kan visserligen resa genom ett land utan att
kunna något där taladt språk, det är ej tu tal om den saken.
Men lika säkert är det, att han då hällre kan stanna hemma.
Ty det han under dylika omständigheter kan se och lära känna
af ett främmande land och dess förhållanden, blir så ytligt och
så obetydligt, att det alldeles inte lönar möda eller kostnad.
Och det är väl inte svårt att förstå, att för så vidt man
ej håller sig uteslutande till ett främmande land, så är det
mycket förmånligt om man ändå kan slippa att lära sig alla
de länders språk, som man eventuellt besöker. Hur ofta hör
man inte t. ex. sägas: Ack jag skulle så gärna resa till det eller
det landet, om jag bara kunde språket. Det minsta, en turist
i Europa måste känna af språk, är de tre: tyska, franska och
engelska. Och då står han ändå så där tämligen öfvergifven
i Ryssland och Finland samt hela södra Europa, och om han
ej är skandinav, äfven i de nu »fashionabla» turistländerna
Sverige och Norge. Det är för öfrigt ytterst sällsynt att en
turist verkligen kan alla dessa tre språk, då ju i allmänhet
ingen människa kan ha tid att lära sig tre saker, af hvilka en
redan är för vidlyftig för andra än dem, som valt den till sitt
arbetsfält och för dem, som — ingenting ha att göra.
Så att vi kunna gärna så godt först som sist komma
öf-vcrens om, att ett turistspråk verkligen är af nöden och att
bristen på ett sådant snart sagdt med hvarje dag alltmera gör
sig kännbar. Och detta inte minst i vårt eget fädernesland.
Det är alldeles påtagligt att ett land med obetydligt
invånarantal och obetydligt inflytande på världsmarknadens börs måste
finna sig i att vara ensamt om sitt språk och att ingen
utlän-ding annat än af alldeles särskildt tvingande skäl bryr sig om
att lära sig detsamma. Förhållandet är nu en gång så, och det
kunna vi icke ändra. Men vilja vi det oakta dt förmå
främlingen att besöka vårt fattiga, arma, sköna, stora, härliga land,
att klättra i våra fasta malmrika berg, att gunga på våra
tusende speglande sjöar, att lyssna till dånet af skummande for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
