Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
utsikter frånrådes på det lifligaste, nej, från cn högre, friare
punkt måste ögat riktas på denna sköna näjd. En sådan
utsiktspunkt erbjuder det ett par km till vänster belägna
Plints-berg. Man viker af en litet befaren byväg straxt söder om
Normans gård uppe i backen och följer denna väg upp mot
berget. Vännen Bengters, som ledsagade oss, sade, att man godt
kunde gå vägen på en halftimme, men nu, då den var mycket
lik en slipprig lervälling, tog den 40 minuter. På toppen är
utsiktstorn bygdt, och härifrån har du en rundsyn så vid och
vacker, att den vid gynnsamt solstånd och i klar höstluft
säkerligen är den bästa öfver Siljansbäckenet och kräfver rum
såsom en af de skönare i vårt land. Stämningsfullt verkade
en fäbodjäntas glada sång i skogen nedanför, eller kanske det
var skogsfruns, ty oaktadt sökande stod jäntan ej att finna.
Efter nedstigandet gjordes besök i Normans gård. Kraftig
mjölk erhölls ur bräddfull bunke, som gjorde sin rund. Ett
tjog barn samlade sig kring oss, gumman med bunken ropades
fram och hela sällskapet afknäpptes under idkeligt fnissande och
kruserande.
Till Plintsberg far man äfven en annan väg, som vid byn
Sätra viker från stora landsvägen, den där åter träffas vid
Bergsäng. Landsvägen sänker sig sedan nedåt Rättviks socken.
Syner, brutna stycken ur den större taflan, som nyss tjust oss,
glimta undan för undan fram till vänster; snart nalkas man
Gäfle—Dala-banan, far förbi Karlsviks hotell med
gästgifvare-gården Lerdal och stannar vid det synnerligen behagliga
Rättviks turisthotell, helt nära jernvägsstationen och Siljan, som
här buktat sig in i den fagra Rättviken.
Allt tilltalade oss i Rättvik. Det var en gladare,
sollju-sare stämning än i Leksand. Kullorna, bland hvilka de flesta
voro unga, rosiga tärnor, sågo så nätta ut i den klädsamma
dräkten. Karlarnes öppna, rödkantade rockar och röda västar
gåfvo ett gladt intryck. Dragharmonikan rördes på vägarne, allt
var glädje och lif!
Wasamonumentet vid kyrkan är vackert, där det står fritt
på sin kulle, mälande för nutid och eftervärld om Gustaf Wasas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
