- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1896 /
117

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett blad ur en lappmarksjägmästares dagbok.

De trakter, till hvilka jag nu vill föra läsaren, äro nog i
själfva verket tämligen ointressanta. De äro nämligen så
vanlottade som möjligt på snart sagdt allt, som äger någon
lockelse för turisten i allmänhet: naturskönhet, sevärdheter i hvad
form som hälst, historisk märkvärdighet m. m., och därtill på
långa sträckor till och med i saknad af så pass anspråkslösa
kommunikationer som gångstigar.

Efter denna uppriktiga bekännelse torde jag väl icke kunna
vänta synnerligen stora sympatier för min skildring. Men följ
mig i alla fall, du af gatornas och grändernas buller enerverade
storstadsbarn! Följ mig djupt in i Lapplands skogsöken, bland
glesa tallhedar och ändlösa myrar, där endast lafskrikans
pladder då och då afbryter den stora tystnaden. Här finns
åtminstone något, som du sätter värde på, och som du behöfver.
Här finns ro och hvila för sjuka, öfverspända nerver.

Ja — här finns också någonting annat — någonting
obe-skrifligt, — vildmarkens trolska, mäktiga romantik, som icke
kan beskrifvas, men som kan kännas desto djupare af den, som
med »Ljungblommornas» skald någon gång förnummit, att
»äfven granen har sin grönska,
och sin doft har ödemarken.»

Lapplands vår kan någon gång vara obeskrifligt blid och
ljuf. Det kan hända efter vintrar, då snön kom, innan jorden
hunnit kälbindas, att då drifvorna smälta, vegetationen med
ens är i full gång. Detta hör visserligen icke till det vanliga,
ehuru man allmänt tror det söderut, och då det händer,
inträffar i vanliga fall ett bakslag i väderleken. Den där otäcka
»kallblåsten» brukar då icke vara sen att infinna sig för att i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1896/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free