Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Den som dock framför andra bidragit till kännedomen om
vårt lands jöklar är Turistföreningens nitiske ledamot d:r
Svenonius, hvilken såväl gjort intressanta undersökningar vid många
af våra jöklar som äfven genom talrika populära uppsatser och
föredrag sökt väcka dc svenska turisternas intresse för vår
jökelvärld. De af Svenonius i ett eller annat afseende
undersökta jöklarna äro följande: Sulitälmas jöklar, Luotoh jöklarna
vid Pårtefjällen, en jökel vid Skuorki, Periktjåkkos, Buchts och
Linds jöklar vid Sarjek samt Kårsojökeln, Själmajökeln och ett
par af Kebnekaises jöklar. Bland dessa hafva äfven några
blifvit af honom kartlagda i större skala. Genom Svenonii
undersökningar har man naturligtvis erhållit en mycket
mångsidigare och fullständigare uppfattning af de norrbottniska
jöklarnas förhållanden än den man af Wahlenbergs iakttagelser
kunde få, men i själfva verket kunna Svenonii arbeten på
dessa områden endast betraktas såsom början till en
fullständigare undersökning af våra jöklar, hvilkas antal helt visst
uppgår till flere hundra.
Författaren till dessa rader, som haft tillfälle se och
studera talrika jöklar utom Sveriges .gränser, har länge haft för
afsikt att ägna studier åt de svenska jöklarna. Det var mig
därföre en synnerligen angenäm öfverraskning, då d:r
Svenonius sistlidne vår erbjöd mig från Svenska Turistföreningen ett
anslag af 200 kr. såsom bidrag till en undersökning öfver
Sar-jeks jöklar. Denna borde omfatta kartläggningen af åtminstone
en af Sarjeks jöklar samt bestämning af nedre ändans läge hos
de öfriga och skulle företagas närmast för att tjäna till
utgångspunkt för en undersökning öfver, huruvida dessa jöklar
voro stadda i tillväxt eller aftagande. Jag antog utan
betänkande förslaget och lyckades sedermera för min resa äfven
intressera chefen för Sveriges geologiska undersökning professor
Torell, som ställde ett lika stort anslag till mitt förfogande.
Stockholm — Aktse.
Resan anträddes den 7 juli. Eliuru Sarjekfjällen ligga
endast omkring 5 mil från gränsen till Norge, beslöt jag likväl
- på inrådan af d:r Svenonius — att taga vägen dit genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
