- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1896 /
156

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

tre eller fem gånger för att kunna öfverbringa hela utrustningen,
hvilket naturligtvis var mycket tidsödande.

Den 13 juli på aftonen hade jag emellertid kommit så långt
som till Tjåmotis. Som jag här måste vika af mot norr från
den till Kvikkjokk förande sjöleden och den återstående delen
af vägen nästan uteslutande gick öfver land samt någon
skjutsskyldighet åt detta håll icke förefanns, så företog jag i Tjåmotis
en gallring af mina saker och kvarlämnade där alla
reservapparater, en del fotografiplåtar samt alla kläder, som möjligen
kunde undvaras. I Tjåmotis, där åtskilliga gårdar finnas,
lyckades jag trots den pågående höbärgningen värfva sex duktiga
bärare, hvilka jämte Pavva och Anders samt mig själf knogade
fram de öfriga sakerna »i en vänna» under loppet af den 14
till gården Snavva, hvarest öfvernattades. Från Snavva, där
endast fyra bärare, däraf två kvinnor, kunde erhållas hade jag
en dagsresa till nybygget Aktse vid den undersköna sjön
Laidaure.

Till transportsvårigheterna började i Tjåmotis och under
färden genom skogarne sälla sig de kval, som de otaliga
myggorna förorsakade, och hvilka torde vara välbekanta för alla,
som under sommaren färdats i de inre lappmarkerna. När man
första gången besöker dessa trakter och kommer in i dessa
aldrig sinande myggsvärmar, blir man verkligen litet »tagen».
Dock finnas äfven medel att motverka eller åtminstone mildra
dessa obehag, hvilka annars skulle kunna bringa en till den
vildaste förtviflan. Det bästa medlet att använda utomhus har
jag funnit vara att draga öfver hufvudet en med utklipp för
ögon, näsa och mun försedd kåpa af tätt tyg (ej af tyll),
hvilken säkert skyddar halsen och hufvudet utom en del af
ansiktet, som ej är i så stort behof af skydd. Myggnäten äro
mindre praktiska, rifvas lätt sönder i snåren, och skydda icke
säkert någon del, emedan myggorna sträcka in sina långa snablar
genom hålen. Inomhus hos nybyggare skyddar man sig genom
att hålla dörren (fönstren vanligen igenspikade) väl stängd samt,
om spjäll ej finnes, i eldstaden lägga en större hög såg- och
huggspån, i hvilken elden endast långsamt sprider sig och som
därföre utsänder rök under lång tid genom skorstenen och af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1896/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free