Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
som vi lastade så full som möjligt och i hvilken vi måste röra
oss med yttersta försiktighet för att den ej skulle vicka
omkull. Pkr Olof Länta, som är Turistföreningens officielle
vägvisare i Aktse, yttrade den åsikten, att Turistföreningen gärna
kunde anskaffa en roddbåt att använda i detta sel. Jag vet
dock ej riktigt, om jag skall understödja hans anhållan, ty selet
är synnerligen besvärligt att passera på grund af de otaliga
sandreflarne. Men nog borde turisttrafiken i denna verkligen
praktfulla fjälldal uppmuntras.
Bild 2ti visar en utsikt öfver den vackraste delen af dalen.
Denna vy är tagen från Spadnek, liksom Nammasch en stor
erosionsrest, men af mycket betydligare dimensioner,
kvarläm-nad midt i den trånga dalen. Till vänster synas Pellorippes
omkr. 2 000 meter höga taggiga kammar. Till höger
Lådde-paktes och Birnapaktes mera afrundade bergklumpar och längst
bort i bakgrunden det af stora jöklar täckta Alkasfjället. Och
så den slingrande Rapaälfven med sina gräsklädda holmar i
den af mariga björkar och låga viden bevuxna dalbottnen.
De här förekommande bergarterna utgöras af till
fjällformationen hörande kristalliniska skiffrar, hvilkas lager under den
i dessa trakter för långa tider tillbaka försiggångna
bergskedje-bildningen blifvit på allehanda sätt böjda och veckade i
böjningar och veck, hvilkas dimensioner kunna växla från några
centimeter till flere mil i genomskärning. Genom det
storartade erosionsarbete, hvarigenom de djupa dalarne bildats, hafva
lager af helt olika lutningsförhållanden kommit i dagen. På
somliga ställen, såsom vid Skerfe och Tjakkeli, hafva lager
blottats, hvilka visa en lodrät afsondring, och där är äfven
dalen begränsad af lodräta fullkomligt obestigliga bergväggar.
Från dylika branter rasa klippblock ned litet emellan, hvarom
de väldiga stenhopar bära vitne, hvilka finnas aflagrade
nedanför bergväggarne. För öfrigt hör man ofta, huru det rasslar
och slamrar, när mindre stenar ramla ned från tvärbranterna.
Större ras inträffa däremot sällan. Det lär vara omkr. 30 år,
sedan det sista större raset från Skerfe ägde rum. Vid
Lådde-pakte hade jag den 20 juli på aftonen vid 9-tiden tillfälle på
afstånd af omkring 1 kilometer bevitna ett rätt stort ras, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
