Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
jökelras hafva ägt rum. Amma berättade för mig, att en gång
för länge sedan (kanske hundra år sedan) en rik lapp vid namn
Solta hade slagit läger här i närheten. För att finna svalka
och komma undan de efterhängsna bromsarne hade renarnc,
som för tillfället vaktades af en piga, gått upp på jökeln,
hvil-Ken nu föreföll mig fullkomligt obestiglig utan ishacka, men
den tiden kanske gick längre ut i dalen och således var
lättare tillgänglig. Här inträffade emellertid något, som gjorde,
att alla renarne gingo förlorade — hvad detta bestod uti,
lyckades jag ej få reda på, men jag förmodar, att det var ett ras
i den branta jökeln, som förorsakade olyckan. Pigan, som
vaktade renarne, lyckades emellertid rädda lifvet, men tordes icke
återvända till sin herre, den numera fattiga lappen, utan flydde
öfver till Norge. Sedan den tiden kallas denna jökel
Solta-jökeln efter lappens namn.
Soltajökeln är trots sin obetydlighet omgifven af ganska
stora moränvallar. På en af dessa öster om jökelbäcken
byggdes en varde, från hvilken jökeländans läge medelst distanstub
bestämdes på samma sätt som vid Mikajökeln. Jökeländans
höjd öfver hafvet befanns vara ungefär 1 030 m, sålunda
omkring 80 m högre än Mikajökelns ända.
Det var sena kvällen, när Andeks och jag hunno fram till
den nya tältplatsen, som Pavva och Amma hade valt ut åt oss
mellan backarne nordost om den lilla sjön vid Ruotesvarasch.
Som Amma tändt upp en stor eld och nu höll på att koka
kaffe, funno vi tältet utan svårighet, ehuru det var tämligen
skumt och vi på förhand ej visste platsen riktigt. Amma hade
med sina två renar passerat den nära 1 1/2 mil långa vägen
tre gånger och forslat fram fyra bördor. Den stackars Pavva
hade ännu icke lyckats knoga fram sin andra börda, men kom
längre fram på natten.
Den följande dagen, den 10 augusti, gjorde jag en
rekognoscering till det låga berget Yardo, norr om Stuor Niak,
mellan detta berg och Akkavare, från hvilken punkt man hade
en god utsikt öfver Sarj ekkedjans nordöstra del. Här i
närheten på en ö i Snjuttjotesjokk uppmättes en ny bas för att
kontrollera mätningarna.
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1896.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
