Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
tagna att användas till skosmörja, men nu fingo tjäna ett
högre ändamål och gåfvo mina magra pannkakor en synnerligen
angenäm bouquet af fläskpannkaka.
Eskorterad af Pavva Ribbja aflade jag mitt besök hos den
rike lappen, hvars namn var Keira Kuljuk. Den lappby, som
han tillhörde, utgjordes af tre kåtalag, hvilka slagit läger vid
den lilla sjön Tjäurajaure. Såsom vanligt, när man nalkas en
lappby, såg det på afstånd tämligen dödt ut, man såg endast
de tre kåtorna samt suognerna eller ställningarne för
matförråden — det enda, som tydde på att mänskliga varelser för
tillfället verkligen voro närvarande, var den ur kåtornas topp
upp-hvirflande röken. Men kommer man närmare, på ett afstånd af
ett hundratal fot, så omgifves man plötsligt såsom genom ett
trollslag af ett eller ett par dussin ifrigt skällande lapphundar,
hvilka komma framrusande alla på en gång under kåtornas
tältduk. De förefalla till att börja med mycket ilskna, men
komna inom räckhåll äro de tydligen villrådiga, om de skola
skälla eller vifta på svansen, hvarföre de omväxla med dessa
båda olika uttryck för olika sinnesstämningar. Några
människor får man emellertid i allmänhet icke se, förrän man
öppnar den på träpinnar utspända kåtadörren, som är en hel
sektor af den koniska kåtans mantel. Så är det vanligen och så
var det äfven här. Inne i kåtan satt fullt med folk, i synnerhet
barn af olika åldrar, delvis tillhörande de andra kåtalagen.
Keira Kuljuk själf var emellertid icke hemma, men däremot
hans hustru, som såg mycket präktig ut. Lika ordentlig, som hon
såg ut, lika ordentligt föreföll allt härinne att vara. Hon bjöd mig
sitta ned på ett renskinn och berättade, att mannen var ute och
såg efter renarne. Bland dessa hade under sommaren en farsot
utbrutit, i hvilken för Kuljuk omkring 30 renar hade dött.
Sjukdomens namn eller egentliga orsak visste de icke, men de
förmodade, att den stod i samband med den detta år i fjällen
ovanligt starka värmen. Sjukdomsförloppet var mycket snabbt
— renarne blefvo blott helt hastigt kraftlösa och dogo. Yi
hade förut hört Pavva Lars och de andra lappar vi träffat
klaga öfver sjukdomen, men för ingen hade så många renar
dött som för Kuljuk, hvilken för öfrigt hade de största hjor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
