Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
grunden. Ofvanför denna afsats framflyter jökeln tämligen jämnt,
vid afsatsen brytes isströmmen tvärt utaf och sjunker ned,
nedanför densamma är jökeln åter mycket jämn. Denna
nedsjunk-ning är vid jökelns sidor trappstegsformig och ej så stor, i
jökelns midt är den däremot ganska betydande och nästan alldeles
utan öfvergång. Här bildar den öfre delen af jökeln en tvärbrant
af talrika sprickor sönderskuren vägg af 90 meters höjd öfver
det nedsjunkna stycket (bild 34), och som man i denna vägg
ej ser jökelns bottenlager,. kan man angående tjockleken af
denna jökel draga den slutsatsen, att den måste vara mer än
90 meter — huru mycket mera är däremot ej möjligt att säga.
Egendomligt nog är jökelns yta strax nedanför den
tvärbranta afsatsen något lägre (omkring 2,5 meter) än på större
afstånd därifrån. Troligen beror detta på någon oregelbunden
rörelse hos jökeln nedanför isfallet. För att undersöka, huru
härmed kunde förhålla sig utlade jag här tvärsöfver den mera
än en kilometer breda jökeln på lämpligt afstånd från isfallet
en rad af stenar (16 st.) på en linie mellan tvänne i
bergväg-garne målade märken såsom på Mikajökeln.
Den nedre ändan af Suotasjökeln befanns ligga 1 120 m
ö. h., således omkring 170 m högre än Mikajökeln, hvilken är
den jökel, som af alla Sarjeks jöklar går längst ned.
Suotasjökeln är dock en betydande jökel, hvilket man bland annat
kan inse däraf, att den går långt ut på högslätten, där den
icke längre skyddas af de närbelägna fjällens skugga (jämför
bild 32 o. 33) och orsaken till att jökeln upphör på så stor höjd
öfver hafvet är i själfva verket endast den, att själfva slätten
ligger ganska högt. Min tältplats, omkr. 2 kilometer från
jökeln, låg ungefär 1 020 m ö. h. Den betydande Sarjekjökeln
upphör på ännu större höjd än Suotasjökeln. Den förstnämnda
jökelns bräm delar sig i tvänne stora flikar, af hvilka den
västra slutar på ungefär 1 230 m ö. h., den östra på 1 370
m ö. h. Själfva brämet af denna jökel är dock icke synligt
utan doldt af betydande moränmassor; jökeländans läge kunde
därföre här ej bestämmas noga, under det att läget af en
sträcka af Suotasjökelns bräm bestämdes i förhållande till ett
på ändmoränen uppkastadt rös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
