Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
fåra i dess spegelvatten, och djupt, djupt nere i spegeln
förlorade sig den upp- och nedvända bilden af Sabotslidens höga
furukam ....
»Nej, se, se!» skrek Per Aron, »liva’ ä, det, som lys’ på
vattnet?»
Jag, vände som en fisk och såg en väldig tratt eller
pelare af vatten dansa fram på sin spets öfver en vik af sjön
och upplösas i en hvit kaskad och försvinna. Det kändes godt
att ha sluppit den i båten.
Sabotsen tog slut och en »morka» eller kortare stig mellan två
vattenvägar tog vid och ledde oss till Långvattnets sjö, hvars
form angifves af namnet. Det var nu sent, och kvällkylan höll
ordning på myggen. Men hvar fanns båten? Per Aron genomsnokade
buskarne som en blodhund och kom tillbaka med missräkning i
sina drag. En kall dimma började utplåna strändernas konturer,
och vi förstodo, att snart skulle ingen människa se den signaleld,
som vi funderade på att tända. Då hördes genom dimman ett
muntert skratt fjärran ifrån —
»O-h-h-o-j!» svarade vi med hela vår själ inlagd i ropet.
Och ur dimman framträdde en punkt, hvaraf det blef en
båt med en pojke i, som haft hjärta nog att offra en timmes
natthvila för att rädda två nödställda okända.
Johannes Bergström i Långvattnet, hvars smör jag i
förbigående vill rekommendera till det bästa, hade rum nog för
hela det kompani, vid hvilket jag har äran tjäna, men jag
be-höfde blott en af hans salar och hade där vid en tänd brasa
och pipa en treflig pratstund med den gästvänlige värden. Och
så föll fjällnattens ljusröda dager öfver de höga klippstup, dit
dimman icke förmått lyfta sig, och tanken förirrade sig bland
drömmar om Marsfjället och kaffekokning i soluppgången med
mörkhyade lappar till sällskap ....
Rodd och marsch och rodd och marsch — två sjöar och
två morkor — kan man önska sig mera omväxling? Arbetarne
vid Bäckstrands nybygge höggo fast yxorna i timmerstocken
för att »hålla middag», just som vi trädde fram ur skogen,
varskodda af två hundrackor af lappras, på hvilka alla
föreställningar voro fruktlöst bortkastade. Här på Vojmsjöns strand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
