Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
sammanträngdes nu mellan allt högre och vildare fjäll, tills den
förunderligt sköna trakt nås, där Luleträsket genom Stora
Sjöfallet matas af sin källsjö, Kortjejauré. Det kanske just var
emedan fallet i denna på samma gång leende och vilda
om-gifning kommer till sin fulla rätt, som det på oss gjorde ett
ännu mer storartadt intryck än Njommelsaska. Detta senare
ligger i ett så att säga tarfligare landskap och är tyvärr
tillgängligt från så få håll.
Närmast omkring Sjöfallet frodas en yppig vegetation af
fjällväxter, och ängarna lysa blå och gula af Myosotis och Viola
biflora. Den ena af oss besteg Nieraskaise, N om fallet, samt
fick här göra bekantskap med en rik alpin och subglacial flora.
Det är en äfventyrlig utflykt, där det gäller att taga sig fram
genom oländiga myrar, höga videsnår, stenslätter, täckta med
stora block, eller vada öfver bäckar o. s. v. Ju högre man
stiger, desto mer vidgar sig fjällpanoramat, imponerande och
nära. Mot norr färgades den eviga snön här ännu den 12. juli
af midnattssolens matta strålar.
Vi återvände till Saltoluokta och vandrade därifrån 2 1/2
mil öfver jämn, trädlös fjällhed till sjön Sitojaure. Fjällhedens
vegetation är vidt skild från den saftiga, färgstarka flora, som
klädde de fuktiga fjällsluttningarna omkring Stora Sjöfallet.
De torra rismattoma äro brungrå, videt och dvärgbjörken krypa
i jordbrynet och våga blott på skyddade ställen resa upp
huf-vudet. Där heden är fuktig träffas den ståtliga Sceptrum
caro-linum ymnigt.
Sitojaure är en vacker fjällsjö med ljusgrönt, af jökelslam
mjölklikt vatten. Vid sjöstranden uppsökte vi den af
Turistföreningen nyligen uppförda hyddan, hvars ena fönster för
tillfället var utslaget. För öfrigt saknade den golf och var i flera
afseenden mycket underlägsen de präktiga hyddorna vid
Har-språnget och Stora Sjöfallet, hvarför vi blott stannade där
några timmar och föredrogo att hvila riktigt ut, först sedan vi
kommit till Aktse. *) Båten i Sitojaure tog in så mycket vatten,
*) Enligt träffad öfverenskommelse mellan Föreningen och ett dess
ombud skulle denne redan under 1895 års sommar gå i författning om
Sitojaurhyddans förseende med golf och fullständiga inredning. S. T. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
