Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
dräkt, hörde hemma i tälten uti Stuor Alakatodalen, där vi
legat sista natten. De kommo från Sitassjön, som de dagen
förut lämnat. Afståndet dit från vårt läger ansågs vara
omkring 6 mil. En af lapparne, en lappförman (här kallad
länsman) vid namn Nils Pehrsson, omtalade, att han någon vecka
förut varit hos Kautokeinofolket och granskat renmärkena i
deras renhjordar. Vid Kebnekaise bodde ännu kvar en af
Ka-utokeinofamiljerna, men antogos de snart skola flytta hemåt
inåt Sverige efter den öfriga stammen, som redan för en vecka
sedan var stadd på hemfärd. Afven omtalade han, under
samtalets gång, att på våren hade, så lödo hans ord, »en
krigs-kapten M. från Stockholm hållit predikan i Jukkasjärvi för
lappalmogen, hvilken mycket väl upptagit föredraget».
Half-annan timme dröjde lapparne hos oss. Jag lät bjuda dem på
kaffe under tiden, hvilket tacksamt mottogs. Sedan begåfvo
de sig åter på hemfärden med renhjorden, som torde uppgått
i antal till 5 å 600 djur. Det var en ståtlig syn i
morgongryningen och de vilda fjällomgifningarna att se lapparne skynda
efter den bortilande renhjorden. Klockan var 3 på morgonen
och en bister kyla rådde. Min Celsii termometer visade 10
grader kallt. Marken var hvit och vattnet fruset. Som vi
ansågo för tidigt att själfva bryta upp, hvilade vi oss ännu
några timmar, sökande taga igen den under natten förlorade
sömnen. Först fram mot 11-tiden på förmiddagen fortsattes
vandringen. Himlen var molnfri, och solen sken varmt i det
härliga, lugna vädret. Detta var lördagen den 3. augusti. Om
en stund voro vi förbi Atjektpakte, samt anträffade här
bortom tvenne lapptält. Endast en renvaktarlapp och tvenne
lappgossar, en tvååring och en åttaåring, voro hemma. Männen
och deras hustrur mjölkade renhjorden, som betade på det
omkring en mil aflägsna Suorikafjällets sluttningar. Som det var
mycket varmt, beslöt jag att hvila här under värsta solhettan
midt på dagen. Afven ville Jon Larsson träffa lapparne, som
han hoppades snart skulle hemkomma. Vi lade oss således
till hvila i ena tältet. Snart hade jag, ännu trött efter
natt-vaket, tungt insomnat samt vaknade ej förrän sent på
eftermiddagen. Lapparna voro dock ej ännu hemkomna, men det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
