Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Kebnedalen. Här var ett högt dånande vattenfall, hvars ånga
•ofvan klyftan syntes från Ivopirdalen, där vi voro. Passagen
förbi några vattenfall i dalen, innan Kopirskaret begynner, var
rätt obehaglig. Vattenfallen bildas af jökelälfven, som utför en
brant bergvägg från skaret faller ned i den lägre liggande dalen.
Man måste krypa på sidan ofvan fallen öfver en lös stenur
på branta fjällsluttningen. Under uppklättringen till Kopirskaret
sågo vi öfre delen af Kebnekaisetoppen molnhöljd. Detta gaf
anledning till, att vi ej ansågo det löna mödan att försöka bestiga
den, enär under dagen äfven stark blåst börjat. Också fann jag, att
Jon Larsson, som skulle lotsa oss fram inne i fjället, valt
olämplig väg. Från Skaret kunde vi lätt riskera lifvet på en
farlig-klättring upp öfver den branta stenurtäckta fjällsluttningen mot
Kebnekaisetoppen, som tycktes ligga åtskilliga hundra meter
•öfver oss. I stället beslöto vi att bestiga det fjäll Jon
Larsson kallade Kebnekaisc, hvars ena sida vi trodde vette åt
Kopirskaret. Denna fjällsluttning var mycket brant och hög. För
att ej orsaka stenras, och möjlig olycka för flere än den, som
råkade rubba stenarna i branta berghällningen, uppklättrade vi
i spridd ordning. Efter en timmes klättring stodo vi på
toppen, men funno, att det rätta Kebnekaise låg längre bort mot
Kebnedalen, åtskild från den topp, vi voro på, genom en
fjäll-sänka. Kebnekaisetoppen såg svår ut att bestiga. Klockan
var 3 eftermiddagen. Vi dröjde 1/2 timme på toppen. Här
byggde vi ett stenkummel till minne af vårt besök. Denna
topp utgöres af en ganska bred och jämn yta öfversållad af
lösa stenar. Under vistelsen häruppe tog jag fram kartbladet
Kebnekaise af Norrbottens kartverk samt sökte orientera mig.
Huru förvånad blef jag ej, då mitt öga såg nejden något olika
med, hvad kartan tycktes visa. Skillnaden var, att Kebnedalen
når längre upp i norra jökelfältet, än kartan anger. Åt söder höjer
sig toppytan något, och det var här på högsta punkten
stenkumlet står rest. Här visade Aneroidbarometern omkring 1800
m höjd öfver hafvet. Kebnekaise-toppen åt Kebnedalen anser
jag ligga ett 30- å 50-tal m lägre. Utsikten från den topp,
vi voro på, liknar till en del Björlings beskrifning af hvad han
såg från Kebnekaises högsta topp. Man har en vidt omfat-
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1896. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
