Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
man har från Hundshögens topp (1 371 m) täflar i afseende på både
omfattning och skönhet med den Areskutan erbjuder. De i väster belägna
fjällen och fjällgrupperna, såsom Syltopparne, Are- och Undersåkersfjällen,
Anaris- och Lundörrsfjällen samt Tranrisfjällens dubbla kedja göra,
härifrån sedda, en storartad verkan.*) Från hyddan kan man återvända
söder om Hundshögen eller norrut via Drommen och Bydalens
turisthyddor. Fjällvana turister göra dock bättre i att gå vidare västerut till
Tåssåsen, hvarifrån man kan fortsätta genom Lundörrens väldiga fjällport till
Vallbo och Undersåker eller utmed Storåfjällen och Helagsfjället till
Ne-dalen och Sylarne. C. II.
Undersökningar rönande Sveriges jöklar. Onekligen är
kännedomen om vårt lands jöklar både bland främlingar och landsmän mycket
ofullständig och bristfällig. Vi veta t. ex. ej, om de för närvarande äro
stadda i tillväxt eller aftagande, eller om tilläfventyrs somliga till- och
andra aftaga. Dessutom torde icke blott utomlands, utan äfven bland
bildade landsmän den åsikten ännu vara mycket allmän, att Sverige
alldeles saknar jöklar!
Då det enligt Svenska Turistföreningens stadgar ingår i dess
uppgift jämväl att bidraga till kännedomen om vårt lands natur, och med
tanken därpå, att många likartade utländska föreningar inlagt synnerligen
stora förtjänster inom sina områden vid utforskandet af den för turister
så lockande jökelvärlden, så har Föreningens styrelse såväl 1895 som
1896 behagat bifalla de förslag, som jag, såsom ledamot i den vid
allmänna Geologkongressen i Ztirich 1894 tillsatta Commission Internationale
des Olaciers, framställt: att Föreningen skulle till svenska medlemmar
lämna bidrag för undersökningar rörande Sveriges jöklar med särskild
hänsyn till deras förändringar. I enlighet med styrelsens uppdrag har
jag till ledning vid dessa arbeten uppsatt följande:
P. M. vid de af Turistföreningen understödda jökelundersökningarna.
1. Undersökningen bör omfatta jöklarne inom N. N. fjällmassiv.
2. Alla jöklarne inom ett massiv numreras eller namngifvas, där de
ej — såsom Salajekna å Sulitälma o. a. — förut äga exakta namn.
3. Åtminstone en af jöklarne kartlägges i någorlunda stor skala;
samtliga de öfriga bestämmas noggrannt till sina nuvarande ändpunkter
enl. punkt 5 a. Äfven de jöklar, som icke kartläggas denna gång, böra
skizzeras samt till längd, bredd och lutningsförhållanden någorlunda
bestämmas. Lutningen angifves hälst efter kompassens klinometer.
*) Med Undersåkersfjällen åsyftas här alla fjäll, hvilka ligga pä det
område, som nästan triangelformigt begränsas af Undersåkersälfven och
dess båda bifloder Handölsån och Vålån. De här nämnda, med
hvarandra sammanhängande Anaris-, Lundörrs- och Tranris-(eller Storå-)fjällen
kunna lämpligen sammanfattas under benämningen Storsjöfjällen: de flesta
af dem ligga nämligen inom Storsjö kapellförsamling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
