Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
4. Alla jöklarne fotograferas så mångsidigt som möjligt.
a) Alla ändpartier fotograferas från ett par eller flera punkter,
så att ingen villrådighet om deras nuvarande utseende i en
framtid må kunna uppstå. Dylika fotografipunkter
utmärkas med särskilda rösen, som lämpligen kunna märkas t. ex.
med bokstafven F ach en siffra, eller ock inlägges i röset ett
papper med påskrift om tiden för fotograferandet m. m.
b) Ändmoräner, yt- och sidomoräner, jökelbord af betydligare
storlek, jökelpor’.ar, isfall och mera egendomliga eller stora sprickor
o. a. intressanta företeelser fotograferas, då tillfälle gifves,
hvar-jämte belysande anteckningar göras.
5. a) Vid kartläggningen iakttages den största noggrannhet med än-
darnes bestämmande. Vinkelräta afstånd till säkra och hälst
med (hvit eller röd) färg märkta rösen eller större, i ögonen
fallande, block uppmätas direkt, Dessa kunna numreras och
böra inläggas på kartan liksom ändmoränerna samt fältet
närmast framför jökeln.
b) Där nämnvärda mellanrum finnas mellan isen och
jökelbädden, uppmätas dessa. Om afvägningsspegel eller dylikt
instrument finnes och bergsidornas lutning medgifver, bör isytans
n. v. höjd skarpt och säkert markeras på åtskilliga ställen,
exempelvis genom på bergsidan målade kors eller rundlar, då
syftningen göres mot medelpunkterna. Punkterna på isen
utmärkas med rösen eller stakar.
c) Jökelns allmänna kartläggning torde lämpligast ske genom
af-skärningar, hvarvid kontrollerande mätningar kunna utföras
vid lägliga tillfällen. Morän- och sprickområden m. m. böra
inläggas på kartan, då de synas hafva någon större betydelse.
6. Ifall afvägningsinstrument och stång medföras, vore det önskligt,
om en eller flera linjer afvägas från säker fixpunkt öfver en större eller
mindre del af jökeln för framtida bestämningar af växlingarna uti jökelns
form. Sådana linjer och stationer beskrifvas.
7. Isens rörelsehastighet bestämmes, om möjligt; åtminstone
markeras för framtida undersökning en eller ett par raka linjer tvärs öfver en
eller flera jöklar af mera långsträckt form. Några af märkena böra vara
stakar, de öfriga kunna ersättas med stenar. Stakarne nedbilas väl.
Landmärkena markeras med rösen, hvilkas lägen beskrifvas.
8. Isens struktur och randsystem angifvas; anteckningar göras om
inneslutningar, vare sig de äro i form af grusränder, »is-sandsten» o. d.
eller såsom stenar och block; i senare fallet, och särskildt vid deras
framträdande ur isen, anmärkes om de luta parallelt med några skikt, eller
om de synas vara kullfallna. — Jökelsprickornas djup och bredd mätas
en och annan gång. — Förekomsten af »issörjesjöar» o. d.
egendomligheter antecknas.
Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1896. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
