Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Denna signal verkställes vare sig medelst ljud, såsom skott, rop,
blåsande i horn, lur eller hvisselpipa o. s. v., eller genom för ögat
synbara tecken såsom viftande med flagga eller annat synligt föremål,
eldsken, solreflexer från spegel eller dylikt, samt tillgår sålunda:
Upprepa samma tecken sex gånger med tio sekunders mellanrum
mellan hvarje gång. Gör därefter en minuts uppehåll. Upprepa under
nästa minut tecknet sex gånger som under första minuten. Gör åter en
minuts uppehåll och fortsätt sålunda med hvarannan minut signalering
och hvarannan minut uppehåll så länge som anses nödigt.
Såsom svarssignal till tecken, att olyckssignal observerats och att
hjälp afsändes, användes enahanda signal med den skillnad, att
signale-ringstecknet upprepas endast tre gånger hvarannan minut.
Redovisning’. För anskaffandet af den genom fru Louise
Lindberg till Turistföreningen skänkta tuben, afsedd för hyddan på Gellivare
Dundret, hafva bidrag lämnats af följande personer:
Gustaf Fougman 1 kr., J. Gust. Jansson 1: —, F. O. Bremberg
1: —, Egil Unander-Scharin 1: —, Klas Andersson 1: —, A. R.
Söderberg 1: —, A. Holmstrand 1: —, H. Rundgren 1: —, Anders Littorin
0: 25, C. D. J. 1: —, Fl. L. 1: —, C. G. K. 1: —, C. Th. Rahm 1: —,
C. G. Ln 2: —, För försålda varor influtit 9: 02, doktor N. O. H. 1: —,
fröken H. 1: —; summa kr. 25: 27.
Stambanan genom öfre Norrland*) kallas den 629,3 km långa
statsbanelinien från Bräcke till Boden, hvilken år 1894 i sin helhet
öppnades för allmän trafik. I olikhet med flertalet öfriga norrländska
järnvägar går denna linie genom trakter, som icke i nämnvärd grad erbjuda
omväxlande och storartade naturscenerier. Banan löper nämligen till
större delen genom vidsträckta skogsmarker, som endast här och där
af-brytas af odlade bygder, hvilket i synnerhet är förhållandet vid
öfver-gången af de stora älfvarne.
Lämnar sålunda denna järnväg jämförelsevis få anledningar till
naturbetraktelser, så är den å andra sidan af stort intresse på grund af de
för svenska förhållanden ovanliga svårigheter, som mött vid byggandet
af banan.
De många och djupt nedskurna älfdalarne samt de mellan dessa
till ofta betydlig höjd uppstigande vattendelarne, hvilka banan öfvergår,
hafva nödvändiggjort skarpa lutningar och kurvor. Medan hela norra
stambanan från Stockholm till Ange äfvensom linien från Ange till
Sollefteå blifvit utlagd, utan att starkare lutningar än 1 :100 behöft använ-
*) Ur en genom järnvägsstyrelsens försorg utarbetad
teknisk-ekonomisk beskrifning öfver denna bana samt ur en af baningeniören A. L.
Uggla härom skrifven uppsats, införd i Jernbanebladet n:r 1 och 3, 1896,
tillåta vi oss hämta ofvanstående uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
