- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1897 /
70

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

70

LOUIS AMÉEN.

vederkvickelse, som i Lappland står oss till buds? Jag tror,
att vår lilla expedition lämnat ett rätt godt bidrag till svaret
på detta spörsmål. Jag är öfvertygad om att färden fick sitt
hufvudsakligaste intresse just genom det pittoreska läger- och
karavanlif den erbjöjl och att en stor del af nöjet skulle hafva
försvunnit, om bekväma hotell och snabbgående ångbåtar alltid
varit till hands. Vid en resa utgör landskapets skönhet i
ofantligt mycket mindre grad än man i allmänhet är benägen
att tro det väsentliga villkoret för att färden skall kännas som
ett nöje. Det är hvad man sjiilf upplefver, det är det sällskap
man har, som därvid är det egentligen bestämmande. Men
man upplefver på långt när icke så mycket och man blir icke
hälften så goda vänner i en järnvägskupé eller vid en
hotell-table-d’höte, som då man till fots ströfvar omkring öfver fjäll
och myr eller vid lägerelden hjälpes åt att bereda sin måltid
och steka den fisk, som man själf har fångat.

Det finnes emellertid icke många platser i denna världsdel,
där ett sådant vildmarkslif numera är möjligt. Det är därför
vår skyldighet att i dubbelt mått taga vara på hvad vi i det
hänseendet äro nog lyckliga att äga. Vi skola icke förstöra
Lappland genom byggandet af alltför många hotell och
alltför tidsenliga kommunikationer, utan just draga fördel af
ödsligheten och göra klart för oss, att det är turistväsendets noblaste
form, den, som engelsmännen kalla »camping». Det är i denna
riktning, som vi böra tänka oss Lapplands turistiska framtid.

Det fälldes under vår färd många uttryck, som inneburo
en önskan, att denna expedition icke skulle blifva den sista,
och när vi nu i afskedets stund tänkte tillbaka på alla de glada
dagar vi tillbragt tillsammans, på vårt muntra lägerlif och på
hur godt vår lilla skara trifts tillsammans under vandringens
växlande öden, då funno vi, att en expedition i Lappland
onekligen är en sak, som hör till detta lifvets ljusa sidor, och att
man därom kan säga som den ene af våra engelsmän:

»By Jove, it is glorious!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1897/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free