Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
EN SKOLRESA I DALARNE.
Orsa, hvil ka på aftonen vandrat till Fryksåsen. Tre unga
kvinnliga turister, som vi flera gånger under vår färd
sammanträffat med, voro oekså däruppe. De hade tillbragt natten i
en lada med fällar öfver sig för att ej frysa, men ansågo oss
lyckliga, som sluppit göra samma erfarenhet som de i fråga
om fäliarna och deras invånare.
Klockan sex, efter intagen frukost, bröto vi upp; våra nya
Orsabekantskaper lindrade våra bördor, och jublande satte
skaran i väg utför backarna, trotsande tufvor och stenar.
Ned-vägen togo vi öfver Hansjö, en väg, som icke berör Bäcka. —
Efter återkomsten till Orsa badades, en välsmakande frukost
åts och därefter gåfvo vi oss ut att se kyrkfolket och kyrkan.
Synnerligen många i Orsadräkter sågo vi ej, men Orsakarlarnes
ståtliga utseende beundrades.
Om vi hade känt oss trötta nu, hade ej varit underligt.
Och sanningen att säga gjorde en och annan det, men flickorna
voro denna dag outtröttliga. Efter kyrkbesöket ströfvade
de vidare omkring och kommo till Höglunda och
Stack-mora kvarn. Eftermiddagen tillbragtes å hotellets veranda i
angenämt sällskap, det musicerades något och t. o. m. dansades.
Dagen afslutades med roddtur på Storån.
Den följande dagen skulle vi lämna Orsa med
morgontåget klockan half åtta. Nu kändes tröttheten minsann; att
få upp ungdomarna i tid den morgonen var ej lätt. Och när
vi väl kommit på tåget, fortsattes den afbrutna sömnen i de
mest underliga ställningar. Det var ej längre tanke på att se
sig omkring. Först i Rättvik blef det åter lif i sällskapet.
Där skulle vi skiljas från min kamrat och där — sist, men
icke sämst — hoppades flickorna att få hälsa på Anders, ty
tåget gjorde ett uppehåll på omkring tjugo minuter. Och tänk,
hvilken tur! Anders påträffades med en kärra full af
Rättviks-barn. Dessa plockades ur och Stockholmsflickorna stego i och
fingo ännu en åktur med Anders.
Färden fortsattes sedan med tåget till Grycksbo station.
Yi ville ju se pappersbruket och lyckades utverka tillstånd af
disponenten, som var nere vid stationen för att afresa med
samma tåg. Yi fingo sedan höra, att det eljes mött svårig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
